"Vad kan gå fel…"

Det skulle vara om Ni kör fel och hamnar i Älmhult.

Här är det lungt.

Lite algebra med elever från Somalia, Fillipinerna och

Kusdistan.

Men just nu sitter dom och läser Vakna, en artiker om

vår mat, intressant.

God morgon!  Jag vaknade alladeles nyss, har börjat inse att dygnet vänts upp och ner. Så jag får försöka vända tillbaks det nu under helgen.

Har en känsla av att något illa kommer hända snart, ingen aning om vad. Jag hatar den känslan.

Hoppas ni får en trevlig kväll.

Godkväll allesammans. Jag har varit på jobb och sen ätit lunch med min KP. Efter det for jag hem till sängen och sov bort några timmar och nu sitter jag här.

Gokväll alla!

Försöker fundera ut vad jag ska göra av köttstycket som ligger och försöker tinas. Men, det blir väl det vanliga, banka ut och in på med lite kryddor och så in i ugnen för att bli till något helt fantastiskt!

Det är tråkigt att laga mat till sig själv!!

Jag har också fastnat framför Robinson så det lär jag väl se under kvällen. Jag har inte sett det de senaste tio åren och så råkar jag se första avsnittet och så sitter man där och glor på dumburken…

Har varken en tv som funkar eller några tv-kanaler. Det är så skönt att vara utan och har knappt sett på tv på flera år.

Jag är egentligen inte heller någon tvfanast men eftersom jag varit utan internet en tid så blev det burken och en del filmer och vips så har man sett ett avsnitt av något och så kommer man tillbaka igen, och igen.

Hehe förstår det. Kan inte vara utan mitt internet.

#2 Är Du "synsk"? Jag var in gång i en by norr om Kalix, lång ut i skogen, Lomben. Där var var och varannan medium mellan andevärden och människor. Flera kunde säga varför vi var där. Dom sa att dom hade "fått gåvan". Inte utan att det kändes lite kusligt.

#8 Jag anser att alla föds med "gåvan", men det är upp till var och en vad man ska göra av den, om man vill utveckla den eller inte. Och sen har det en stor betydelse om man tror på den eller inte. Tror man inte att man har den, eller att den existerar, så funkar det inte. Men det är bara vad jag tror, en åsikt och tro grundad på egna erfarenheter.

Jag skulle inte kalla mig synsk.

#9 Hoppas Du inte tar min fråga som ett påhopp! Ett ska som förbryllat mig är att så fort jag gör ett besök på Källa ödekyrka på Öland får jag ont i skallen. Det är 100% repeterbart. Så något egendomligt är det. Varför jag och ingen annan?

#10 Nej herregud, självklart inte! 

Ja, men så kan det ju vara. Jag känner igen det. Du kanske känner av någons energier mer än någon annan av de som är där. Vem vet?

Jag trodde inte på något övernaturligt eller något som kunde förknippas med detta tills jag var med om något. Låt mig säga att var verkligen emot allt sånt här och förstod inte hur man kunde inbilla sig saker eller tro att man såg eller hörde eller visste att något skulle hända.

(Jag skriver inte det för att såra utan för att markera hur långt ifrån allt övernaturligt jag var)

Iaf, en nära släkting dog och jag tog det väldigt hårt. En kväll kunde jag inte sova och hörde fotsteg i trappen. Jag tände lampan och vem stod inte där om inte min döde släkting. Jag blev vettskrämd och skakig men vi hade ett bra samtal och sen dess har jag varit med om flera sådana saker.

Min uppfattning förändrades drastiskt och idag tror jag på det mesta så att man kan känna på sig att något kommer att hända eller att vissa platser ger en dålig energi tror jag helt benhårt på!

#12 Nej, jag förstod att det inte var för att såra. Hur känner du inför sånt nu då, tycker du att det är skrämmande eller är du glad att du fick vara med om det, och ändra uppfattning?

Andar (och allt annat liknande) har varit en del av mitt liv så länge jag kan minnas. Det har alltid varit en självklarhet för mig, sen jag var liten. 

När det ändå är på tapeten. Jag var själv mycket skeptisk

till okultism.

En dag kom det en tjej som sa att hon "störde sig" på mig.

"jahaja", tänken jag

sen sa hon att jag skulle få oväntate pengar nästa vecka

"Så bra, alla bidrag välkomna", var min tanke.

Men det kom ett femsiffrigt belopp, som en känk från ovan.

Jag ska inte dra detta vidare men det hände mer saker

där jag önskade och som blev verklighet. Inte bara poff utan

först en handling från min sida "i något slags tro".

Det kändes lite kusligt med tanke på vad jag fick uppleva

uppe i Lomben. (bland tomtar och troll, som man sa nere i Kalix)

#13 Just när det hände var jag lite skärrad och försökte bortförklara det med allt jag kom på men idag är jag övertygad om att det finns andar och skyddsänglar eller vad man nu vill kalla dem.

Jag känner ibland att jag har någon som vakar över mig och det känns väldigt tryggt. En period i mitt liv tänkte jag "Gött - jag kan göra vad jag vill för jag är ändå skyddad" men då var jag ung och grubblade mycket idag är jag medveten om att jag har någon vid min sida men att man ändå inte kan kasta bort sitt liv.

Jag tror dock att den stora vändpunkten, alltså när jag verkligen insåg att jag hade någon hos mig, var när jag för runt 10 år sen körde till en kompis från studietiden en fredag. Jag hade dryga 15 mil framför mig och var supertrött men jag hade lovat och jag kunde ju vägen utantill.

Helt plötsligt var jag framme och än idag kan jag inte minnas hur jag faktiskt kom dit.

Men som svar, ja jag är glad att jag fick uppleva det och därmed ändra uppfattning.