Ingen kvar :’( !
Allt började för ca ett år sedan när min far gick bort i en bilolycka, 3 mån efter det gick min mor bort i cancer, 2 månader efter det gick min bästa vän och barndomskompis bort pga att hon blev överkörd, 5 mån efter det var jag och 4 vänner till mig med i en bilolycka där alla utan jag dog, 2 månader senare gick min syster bort pga: en misshandel på en fylla, och för en vecka sedan dog min man av en olycka på jobbet.
Så under ca ett år har min far, min mor, min bästa kompis, syster, mina vänner och min man som även skull bli far till mitt barn som jag nu är i 2a månaden med. Jag har ingen kvar vid min sida, vet inte om jag vill ha barnet kvar då jag är rädd att även det kommer dö ifrån mig som dem andra som jag älskar, vågar inte älska någon mer för är rädd att förlora dem då med, jag vill inte leva mer, vill inte leva i ensamhet utan familj eller vänner jag hatar verkligen mitt liv och önskar att jag inte fanns mer för vad har jag kvar att leva för? Varför dog inte jag i bilolyckan som dem andra gjorde så jag slapp leva ensammen.
Jag har gått till fler olika psykologer och pratat med det hjälper inte känn som dem bara sitter där och lyssna för att dem ska få pengar.
Jag begär inte att ni ska hjälpa mig eller tycka synd om mig men vill bara skriva av mig lite, jag valde att vara anonym för jag orkar inte att massa folk ska försöka få kontakt med mig
Bor du i Sverige?
Isåfall är din berättelse ganska osannolik för det fanns ingen bilolycka under vakren 2011 eller 2012 där 4 personer omkom och 1 överlevde.
Även flera av de andra sakerna du berättar om borde genererat notiser i tidningar men det gör dom inte inom det tidspannet du nämner.
Ganska elakt att påstå att personen i frågan ljuger och att du inte äns våga stå för vem du är gör inte sakern bättre om du ska kritsera någon får du gärna stå för det också. Det står ingestans att detta har hänt i sverige, hon kan har varit utomlands eller vad som, men tycker verkligen inte att det har med saken att göra, varför skulle någon ljuga om de personen skriver, du borde skämas som skriver sådan saker, det hjälper knappas personen att må bättre. Sen undrar jag även om du har läst alla tidingar och sett alla nyheter under den tiden också?
Till TS ge inte upp du har verkligen nått botten och nu kan du bara komma upp, jag har "bara" förlorat en som står nära mig och kan kanske inte säg att jag vet hur det känns för dig men du måste kämpa vidare inte ge upp. Kämpa för ditt blivade barn
Besök gärna min FB:sida:http://www.facebook.com/RosaliesDesign och min hemsida http://www.rosaliessmycken.n.nu/
Medarbetare på återbruk , trädgård och Feminism
#1 Oavsett så är man trevlig o svarar TS o ger råd o tips om man kan på denna sajten. ALLT står inte i media.
Till TS, jag tycker inte heller att du ska ge upp. Det finns lösningar bara man hittar dem. Barnet tycker jag att du ska behålla, för det kange dig glädje när det är fött. Sedan finns det alternativ att adoptera bort barnet.
Om du kan tycker jag att du ska spara ihop till en resa så att du kommer bort, ibland kan det behövas för att få perspektiv.
Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.
"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"
Usch vilka olycker du har varit med om. Hoppas du finner kraften att behålla barnet. DÅ har du "något" från din man i och med barnet. Känner en som blev av med sin man i slutet av graviditeten.
Styrkekramar.
Om jag skulle vara i samma situation som dej så skulle jag leta reda efter någon som har varit med om en nästan likadan situation. Det kan vara svårt men jag har hört att det kan vara bra. Kram! <3
#0 Du är stak som orkar hålla dig kvar och som ändå trots allt söker dig utåt för kontakt. Fortsätt med det för det finns nya vänner och bekantskaper därute.
Döden är en del av livet så har det alltid varit och så kommer det nog alltid vara. Det har bara klumpatihopsig för dig vilket är jobbigt men du har tagit dig så här långt så du kommer klara resten också.
Ha det bra