Jag bor med min man, son och djur….kanske en liten underlat, katt, kanin skulle vara något för dig, för att känna sig behövd och få prata lite

Bor ensam och har alltid gjort det men kan ändå kännas väldigt ensamt i perioder även om jag är van vid det. Har inte ens bott 1år i min nuvarande lägenhet på ny ort = man har ju inte så stort kontaktnät. Försöker dock komma ut och träffa folk. Har ett trädgårdsintresse och det finns kolonilotter här som jag lyckades fixa så jag fick redan innan jag flyttade hit, är trevligt under odlingssäsong kunna gå ner och påta lite och prata med sina lottgrannar.

Så om du har något fritidsintresse kan du ju satsa lite mer på det, el. kanske volontärverksamhet, något extra jobb där du kommer ut och träffar folk, hjälpa nån granne rasta hunden etc. kan ju vara några sätt att försöka lära känna lite fler människor och komma ut och prata med andra och inte bara sitta hemma själv fundera lite på vad du tycker om att göra. Man kan lätt må lite nere psykiskt ifall man mest sitter hemma och är passiv, man börjar lätt tänka negativa tankar då man känner sig ensam.

Ja det är precis såna tankar som föds i min hjärna. Det värsta är att jag har social fobi också så det blir inte lätt att hitta vänner. Visst känner jag folk och så men inte så att jag blir bjuden till dom eller något sånt.

Oj, det känner jag igen. Så jag satte på tv o köpte mig en mindra tv att ha i sovrummet som jag satte på. Sedan var det lite som att dom pratade med varandra. Dessutom så började jag prata, men inte med mig själv utan mer pratade på.

Detta hjälpte mig att hålla igång rösten.

Efter det började jag prata med folk i kassakön, gärna den som stod bakom, började med att kommentera vilken god parfym eller rakvatten personen hade på sig o sedan pratade jag väder. Snart började människor prata med mig med. Sedan är kassörskan bra att prata med. För jag går alltid omkring med ett leende på mina läppar o det sprider sig till andra. O jag har fått reda på´många gånger att jag ser så glad ut, men säger jag, det beror ju på att jag är glad.

Smart att göra så.

Jag bor i ett hus på landet sedan 1992 och trivs utmärkt och har min man och katter och hund att tala med. Annars kan jag ringa och prata med någon i telefonen.

Tråkigt att du känner dig ensam men då är väl datorn alldeles utmärkt, tycker du inte det? Kram på dig

Jo datorn är bra att ha.

Jag bor i eget hus sedan ett halvår har inte några vänner på orten.Har en dotter som jag har halvtid så då är jag inte ensam. De få vänner jag har har jag genom jakten och den gemenskap som den skapar.

Det är jobbigt i början då man lämnar en relation av någon form och plötsligt bor själv. Men man vänjer sig. Det enklaste tricket föratt känna sig lite mindre enssam är att ha radion på så man hör röster eller tvn är även den skön att ha som bakgrundsljud. Jag ahr bott ensam i snart 16 år trivs med det och vet inte om jag skulle klara att bo ihop  i en relation igen? Men vad vet jag?

Jag brukar lyssna på musik ibland men inte alltid.

Det är bra att slå på musik eller radioprat eller kanske tvn när ensamhetskänslan slår till

EmiliaP: Ja det är inte lätt när man har social fobi och hitta nya vänner. Förstår att det är jätte svårt. Har själv social fobi och lite lite vänner. Man har en önskan att göra massa saker, men vågar inte riktigt för man är rädd. Det är en svår sist, när man redan känner sig ensam. Vet inte hur man ska göra för att ändra på situationen, men jag tycker du är stark som vågar berätta det här. Keep on figthing. Du är bäst!

Kram från Ambrosia - Lisa :)

Jag bor ensam i ett litet hus på landet, men jag har min katt Teddy som jag pratar med. Jag älskar hur jag bor, ingen som stör på konstiga tider, ingen som får för sig att "bara titta förbi" utan man får alltid iaf 20 min förvarning så man hinner få på sig ett par byxor . Jag och katten har det riktigt bra här hemma. Blir det för tysst (lider sällan av tystheten) så kan man sätta på lite musik eller radion eller så går man ut och lyssnar på fåglarna och vinden och allt annat som hörs ute i naturen.

Egentligen lider jag väl inte heller åt min ensamhet. Trivs hellre ensam men ibland vill man faktiskt ha något pratsällskap och det är då som jag känner mig ensam.