Lycklig?
Känner du dig lycklig eller olycklig? Vad tycker du är lycka för dig?
Jag var otoligt lycklig som barn, fast att jag var mobbad o slagen o uppväxt med en alkohiliserad pappa. Lycklig var jag när jag fick åka till mormor och gå ut i skogen på alla mina äventyr.
Och jag var väldigt lycklig över en vän jag hade, vi var vänner i nästan 3 år. Men någonting skar sig, och det gör väldigt ont fortfarande i min själ. Kanske skulle jag bli lycklig igen om han kom tillbaka som den vännen han var.
Lycka för mig är att finna vännen i mitt liv, kanske min själsfrende. En att dela vardagen med, laga mat o äta i hop, åka på en picknick någonstans i vårt underbara land.
Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.
"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"
Jag har ALDRIG fått känna den riktiga lyckan, tyvärr
Så jag vet inte vad *lycklig* innebär?
#1 Vad tror du skulle göra dig lycklig?
Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.
"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"
Jag är lycklig alla dagar..att jag får vara frisk, för min familj, mitt arbete, att jag har mat på bordet..
Tror man måste lära sej, att uppskatta det lilla..
#2
ja jag vet inte faktiskt.
Jag har som sagt aldrig känt den riktigt lyckliga känslanv i mitt liv.
Har ju inte haft ngn lycklig barndom heller,
som så många *skryter med*
Lycklig barnddom kan dom väl iofs haft
inte så jag menar, men jág blir så ledsen ibland när jag läser/hör hur lycklig barndom, många har haft, när jag inte fått ha det.
Gräl, gräl mellan ens föräldrar är ALDRIG roligt :(
Så ja, jag vet inte vad lycka är.
Men som du säger Sisa, det att man får vara frisk är ju en form av lycka, det håller jag med om, och att kunna få mat varje dag, är ju inte alla förunnat i dagens samhälle.
Fast att jag växte upp med en alkoholiserad pappa som slog både min mamma o mig, så känner jag ändå att jag var lycklig hos min mormor. Min pappa var ju min pappa, och jag fattade inget utav vad jag blivit utsatt förrän i tonåren. När min pappa blev dålig och fick tillbringa väldigt mycket tid på sjukhuset. Jag hälsade på honom där ofta, nästan varje dag. Och vi pratade.
Man kan väl säga att vi gjorde upp och jag förlät min pappa. Så när han dog så kände jag en enorm frid och ett lugn. 
Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.
"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"
Det är inte roligt för barn när ens föräldrar skiljer sig heller.
vilket vi *barn* har fått vara med om.
Säkert många många fler barn som varit med om det.
Många mår inte bra av att ens föräldrar skiljer sig heller, vilket jag aldrig har gjort.
Jag skulle kunna skriva en hel bok om vad jag har varit med om, inget illa jag varit med om på så sätt, men tråkiga händelser ändå.
Så ja, jag vet inte vad som kan ha varit lyckligt i mitt liv?
#6 Jag förstår dig, kram 
Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.
"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"
#7
Kram på dig, kalendula 
Lycka för mig är först och främst att hälsan är i behåll för nära och kära och mig själv.
Och att kunna finnas till för andra och göra någon glad..
Då är jag åxå lycklig.
Djur och natur..
Att omvända en väldigt svart tanke till något positivt.
