Hitta på något du tycker om att göra och gör det även om du är ensam. Du kan PMa mig om du vill prata.

Hej anna38

Vissa klarar ensamhet bra, till och med väljer den själv!

Men många gånger så är det så att man inte valt det själv utan att det blivit så om man har problem kan det vara tungt att bära på sina sorgen själv utan att ha någon och tala ut om dem med där skulle en vän kunna bära en del av den där känslan av ensamhet.

Jag vet inte hur gammal du är, men jag är 20 har inga vänner. Jag kan skriva privat till dig och chatta om det skulle hjälpa?

Försök och härda ut, det går alltid att hitta nya bekantskaper och vänner om man kollar runt ☀️

Och just det!

När du känner dig ensam gör roliga saker

Promenera, drick en kopp te

Läs en bra bok

Skriv något!

Gå ut till en dansklubb och dansa.

Käka en pizza 

Se en bra film

Ja listan går och göra lång!

Man skaffar sig en slädhundsflock, sedan är man aldrig ensam igen, det är alltid någon som är "in your face", som nu i skrivande stund står hanen med huvudet i mitt knä och vill ha min middag. 🙂

Vad jag menar är att man måste ju inte bara ha relationer till människor även om det är trevligt också, men från djur får man villkorslös kärlek i mängder. 

Sedan kan du ju bli aktiv på iFokus, här har jag lärt känna många fina människor även om jag inte träffat många av dom IRL.

Jag förlorade alla mina vänner på en gång, det var riktigt tufft! Jag grät, rev sönder min dörr, mådde bara väldigt dåligt. Jag kunde inte bara ta emot ett förlåt från dom. Jag har lärt mig hur skönt det är att vara ensam. Man behöver inte tänka på om man säger något fel, hur man ser ut, om man är trevlig osvosv.. Jag älskar att sitta själv på en buss och bara lyssna på musik. Gör hellre det än att sitta och prata med ett gäng. Det är inte lätt, men jag har accepterat det mer och mer. :) Jag vet inte om jag kan ge dig så mycket mer "tips". Men lycka till och hoppas att det blir bättre.

Mkt bra fråga. Har samma problem å vet inte vad ja ska ta mig till…

Ett tips som har passat många besök en lantgård med flera olika djur och odlingar och skog . Nu vet jag inte vad du är intresserad av o vill göra . Vi ha haft besök flera gånger och märkt att djuren har haft en stor betydelse för flera tex får hagen varit som ett rehab . Om man vill få ro själv en stund gå en skogspromenad . Hjälpa till med lite arbete tex måla lite eller rensa lite ogräs i potatisen mm . När man ger en klapp på axeln o säger tack blir många förvånade tydligen är det inte så vanligt att få uppskattning för det lilla man har gjort .

Mår också för jäkligt av ensamheten och vet inte vad jag ska ta mig till med den.

Alltid mest plågsamt på sommaren ju, man behöver inte ens gå utanför dörren för att höra och se (genom fönstret)grannar som picknickar, grillar, skrattar o.s.v. 

Har man som jag dessutom en massa hinder för att inte kunna göra saker som jag skulle vilja göra och som skulle få mig att å tillfälligt bättre i allafall så känns det ännu jäkligare.

Blev allvarligt utmattad både mentalt och fysiskt för en massa år sedan och har sedan dess aldrig återhämtat (lever med en massa värk, hindrad av att orka fysiskt som mentalt på många sätt m.m)

Annars skulle jag ha badat,simmat, löptränat en massa, sett nya platser runt Stockholm (där jag bor) men det kan jag inte längre 😕

Kämpar med gråten och ångesten både över min livssituation och ensamheten och gråter floder emellanåt.

Fy f-n alltså.

Självvald ensamhet går inte på något sätt att jämföra med icke självvald ensamhet.

Dessutom kan det ju vara så att man faktiskt inte tycker att något är speciellt kul att göra när man måste göra det ensam hela tiden,.

Vissa människor kan må  ensamma, men det gäller ju tyvärr inte det flesta och speciellt inte i längden…..

Anna 38, jag vet inget om dig, men jag lider med dig och vet hur det är att lida av ensamheten i allafall!

*Kram*

Jag har varit ensam mest hela livet, kvällar som ikväll är det riktigt hemskt det gör fysiskt ont, jag hör barn skratta och liv genom fönstret, och skulle ge vad som helst bara för att få vara med och inte vara ensam bara en liten stund.

En lång stund gick det bra att vara ensam jag kunde ägna mig åt verklighetsflykt, men efter 36 år är det riktigt hemskt har bara blivit värre och värre de senaste åren.

Speciellt nu, jag hade min första flickvän och var lyckligare än jag nånsin varit i mitt liv i 3 månader, men hon kände inte samma sak som jag och ville bara vara vänner. Det är så mycket värre nu när man har fått känt på hur lycklig man kan vara här i livet, att ha nån att skämma bort och ta hand om, och överösa med kärlek var det underbaraste jag varit med om.

Oj det vart mest bara om mig, ibland behöver få ut saker helt enkelt. Tja jag har inga konkreta tipps direkt, förutom att våga vara framåt du har inget att förlora på det, har varit så nära att skaffa nya vänner, iallfall några nya bekanta, genom att vara framåt, vilket har varit svårt för mig eftersom jag har social fobi.

Instämmer i att det är värst på sommaren. Går förbi uteservering efter uteservering och önskar att det var jag som satt där och hade trevligt. Men det är det inte. Har nyligen tröttnat på min enda kvarvarande så kallade kompis, då denna tydligen tycker att jag kan behandlas hur som helst.

Blev t.ex. bjuden på fest, men det var inte meningen att jag skulle tacka ja, så när jag gjorde det blev reaktionen inte direkt den förväntade. Kan man känna sig mer oönskad?

Har inget svar på hur man klarar ensamheten. Mina djur gör det hela lite lättare, men jag skulle inte tacka nej till nya vänner som har vett att uppskatta någon som aldrig glömmer en födelsedag o.s.v.

er også mkt ensam men jeg har lärt meg leve med og aksepterat det på nåt sett. er dock mkt ute i naturen, går turer eller löper en runda eller två. Jeg er ikke mkt ute i stan t.ex, nån gång ibland om jeg har nåt ärende eller så, men annars ikke. men går gjerne på bio eller tar en fika själv har jeg noen ganger, til fikat tar jeg alltid med en bok. trivs nog med min ensamhet, endast iblandt som jeg tenker på det. 

tenkte bare var bor ni? alltså bor man näre så kan man jo ta en fika eller så, et spontant agerande.

Hemskt att se hur ensamma folk kan vara, varför finns det inte skyddsnät för såna här situationer i sverige, har bara sett sånt för ungdomar, äldre får klara sig själv. I sverige på grund av vår kultur är vi ensammare än i dom flesta andra länder. Det är  knappt att nån säger hej till grannen längre.

Jag har aldrig haft riktiga vänner, någonsin, och har därför lärt mig att vara ensam - oftast väljer jag det just för att det är så det alltid har varit. Jag klarar mig ensam genom att göra saker jag tycker om, göra saker för min egen skull. Jag tycker t.ex. om att fotografera och där får jag vara social, men jag behöver inte vara social - förstår du hur jag menar? Ibland kan det vara tråkigt att inte ha en vän att verkligen prata med, min fästman ska inte behöva ta allt.

Jag förstår hur du känner, det gör så fruktansvärt ont Har två vänner i mitt liv de är allt, ingen familj osv De gör ont och man vill bara skrika ibland och bara Försvinna för ett tag. Jag vill mer än gärna ha en vän, så skriv om du vill :)

Hejsan, jag vet inte vad lösningen är hoppas en dag träffa mäniskan som botar min ensamhet jag är snart helt avskuren känns det som. jag är här för att hitta riktiga vänner…det måste finnas eller?