Jaa, det undrar jag också… hur man bryter sej loss ur ensamheten och hur tar man tag i sitt liv? Bra frågor! Skriv gärna mail till mej om du vill :)

Jackrusellterrier finns ingen som helst anledning att döma dig för att du mår dåligt. Det måste vara jobbigt att må så dåligt och samtidigt känna att du måste gömma det för dina närmaste.

Det jag tänker när jag läser är att det finns ju många olika orsaker till att man blir deprimerad, en av dom är (har jag för mig) att de egna hormonerna är i obalans och du började må dåligt när du var på väg mot tonåren då kroppen ändras mycket. Har du varit till läkare så du blivit utredd annars kanske det kan vara en ide. Annars ev har du funderat på att kontakta en psykolog så att du kan få prata igenom allt och ev få medicin. 

Hur man bryter sig ur ensamheten är svårare att svara på. Skulle du kunna tänka dig att tex hjälpa till i kyrkan på nåt sätt. Nu är jag inte kristen så jag försöker inte tvinga på min tro på dig. Men kyrkan har ofta många olika aktiviteter även för ungdomar. Så det kanske kan vara nåt.

Eller hur känner du för att hjälpa till frivilligt. Här där jag bor så har röda korset en affär, vet inte om de kallas myrorna överallt, där man kan lämna in saker man inte längre vill ha kvar och så säljs dom där. Dom är flera stycken i affären samtidigt så dom är inte ensamma där. Och sen träffar du ju i så fall även andra människor som kommer dit och lämnar saker eller kommer dit och köper.  Visst dom flesta där äldre, men finns även yngre i alla fall här där jag bor. Så om du kan tänka dig nåt sånt och har röda kors affär där du bor så kanske kika in där och prata med dom. Om du inte har röda korset så kanske du har nån annan hjälporganisation på orten.

Hoppas du finner nåt som hjälper dig.

🤗

För min del, så handlade det om att bestämma mig. Jag ställde mig frågorna, vill jag ha det så här och hur vill jag ha det?

Nej, var svaret på den första frågan, vilket då innefattade. Om jag nu inte vill ha det så här, så får jag gå ut i världen och ändra på det. Så jag började gå ut, jag tog en promenad, senare köpte jag en hund. O oj vad det var spring i den hundens ben. Jag var tvungen för att hon skulle få ur lite av sin energi gå ut o gå 10 timmar per dag. O då talar vi inte om att rasta hunden. Jag fick börja springa med henne.

Jag hittade ett ställe där jag kunde släppa henne också.

Under den här tiden fixade jag ett företag, köpte en butik, gjorde slut med mig dåvarande. För han var inte riktigt klok.

Nu trivs jag rätt bra i min ensamhet, men jag är inte begränsad i min ensamhet, utan gör det jag känner för. Vill jag vara hemma o ensam så är jag det, vill jag ut o träffa folk så gör jag det.

#2 Jag har fått depression på papper har vart i kontakt med psykologer/läkare ända sedan jag började må dåligt dem tog mig inte riktigt seriöst när jag var barn och sa att jag mådde så dåligt att jag inte ville gå upp på morgonen dem tänkte att det bara skulle gå över fyller 20 i år saker förändras även måendet det är bättre idag men ja jag är fortfarande deprimerad funderar över att ta medicin men samtidigt känns det jobbigt att behöva ta sig till med medicin!

Ja jag får väl komma igång med någon aktivitet får se vad som finns och hur länge motivationen räcker :)

Jackrusellterrier, vet inte om jag läser det du skriver fel i så fall ber jag om ursäkt.

Men se det inte som nåt  negativt eller som ett nederlag att du måste ta medicin för att må bra. Du behöver inte se det direkt som nåt positivt, men se det mer åt det hållet.

Många, inte bara de som mår dåligt psykiskt utan även andra ser det som negativt att ta till medicin när man mår dåligt psykiskt att det är nåt som man ska klara av i alla fall. Men om du hade tex migrän eller om du hade brutit en arm så skulle du ta medicin mot värken. För mig är det samma sak, man tar medicin för att må bra.

Och se det sen från positiva sidan. Om medicin gör att du blir att må bättre psykiskt så blir det förhoppningsvis lättare att få ork och lust att ta tag i saker och ting så du kan bryta din ensamhet. Och när du brutit den biten så kanske du längre fram kan sluta ta medicin för ditt psykiska mående.

#5 Jag förstår hur du menar, har tagit både ångestlindrande mediciner och sömnmedicin har inte kunnat sova många nätterna heller sen jag var kanske 11 har bytt mediciner många gånger dem hittade aldrig rätt alltså vad som passade mig, så slutade helt med mina mediciner men jag tog mediciner i flera år det gjorde jag! jag vet att det hjälper vissa vet bara inte om jag vill ge det en chans igen…

Jag kan mycket väl förstå om du inte vill ge det en chans till då det inte funkat bra för dig. Men jag tycker du ska ge det en chans till. För du har haft en nackdel och det är att du varit i växtperiod eller vad jag ska kalla det. Under den tid som varit så har det varit så mycket i din kropp som ändrats med hormoner och allt och då kanske det varit svårare att hitta vad som passar just dig.

Så kanske ta kontakt och be om ny utredning och be dom även ta olika blodprover så de ser att alla hormoner som kan påverka är i balans. Det kanske blir lite  bättre den här gången att hitta rätt för nu ska inte din kropp ändras så mycket mer då du är vuxen. Sen har det kanske kommit nya mediciner som kanske passar bättre.

Kanske det det är bra att du har tips iallafall! synd bara att inte ensamheten försvinner på köpet hehe 😛

Men jag tror det kommer (i alla fall lite) på köpet. Att mår du bättre så blir det lättare att ta sig för med saker som kan leda till att ensamheten minskar.

Jag vet med mig själv att när jag är ledsen så är det svårare att ens tänka på att hitta på olika saker. För jag orkar inte, men när jag mår bra så har jag mer lust och energi att göra saker. Så lite tror jag du får på köpet.

Vill bara instämma med #5, Annia1. Detta att vara beroende av piller ska man inte se negativt på. Men jag tror att man inte ska ta upp sina hälsoproblem med andra. Det finns så många fördomar i vårt samhälle, så vi får tassa omkring lite försiktigt.

Vad menar du Johan med att man inte ska ta upp sina hälsoproblem med andra? och jag har aldrig sagt att jag sett negativt på folk som tar piller jag har fått en personlig syn på att jag själv tar piller för att dämpa min ångest eller för att sova på nätterna eftersom dem inte funkat för mig, självklart kanske det finns någon medicin som funkar även för mig…

Jag menar inte att du ……. Läs post #5, dom två första styckena som utgör 5 rader. Annia har uttryckt saker o ting klockrent. Och jag instämmer med henne. Du Jackrussel…. de var inte tänkt att vara ett påhopp, ifrågasättande eller dylikt. Jag inser att vi sitter i samma båt. Vi har snarlika tankar och erfarenheter.

Jag förstår fortfarande inte Johan? vad menar du med att jag inte ska ta upp hälsoproblem med andra? 

Tar det inte som ett påhopp blir bara förvirrad.

När man pratar med andra är det som forsat men inte alltid bra att tala om något "person neutralt". Vädret, semestern, eu-krisen tex. Sen tala gärna och ofta i tredje person. "Idag får semesterfirarna kanonväder på badstrannden" "Hoppas att vi i detta lilla landet kan hålla oss utanför EU krisens ras".

Förstår fortfarande inte… aja 😛

Om vi vänder på resonemanget. Och säger att vi skapar "max fokus på oss själva". Hur gör vi de? Ett förslag är att vi tar upp vår hälsoproblem. Då blir det bara "jag", "mig" och "mitt". Det borde inte vara något problem med ett sådant samtalsämne. Men risken, och den är mycket stor, är att det blir lite för mycket, "jag", "mig" och "mitt". Är Du med nu då?

Nej jag är inte med, jag startade ju denna tråd för att få andras tankar och åsikter och då lämnar jag ut en del av mitt personliga mående jag brukar inte göra det men jag tycker inte det är något konstigt att vara ärlig så länge det känns bra för en själv att dela med sig av sin historia jag berättar inte ens allt.

Om du inte förstår, släpp det och gå vidare. Här på Ensamhet är det meningen att vi ska "skriva av oss" och då mycket "naket", om vi vill alltså. Vi mår bra av de. Får vi lite empati från någon så är det än bättre. Om Du känner för att berätta hur det känns och hur Du upplever Din situation med krämpor och hela "kittet", så gör de. Vi lysnar/läser! Om Du känner Dig påhoppad/kränkt, säg de, så får vi/jag en chans att be om ursäkt och rätta till de. Kom ihåg att vi är inga experter som vet och kan allt om ensamhet. Dessutom har alla olika omständigheter i sin ensamhet, och vill olika med den.

Jag känner mig inte påhoppad och kränkt och jag berättar bara hur jag själv ser på saken jag talar aldrig för vad andra tänker och tycker, jag missförstod antagligen dig och nej jag förväntar mig inte att det ska vara några experter som ska skriva jag ville bara dela med mig som sagt. Men jag tycker det är lika bra att avsluta tråden här, så någon kan låsa den om dem vill?

Jag tror T-Johan menar att många människor (inte vi här) inte kan hantera jobbiga känslor/hälsoproblem från en annan person. Man ska med dem gärna bara prata "väder och vind" eller andra glättiga saker såsom filmval? Det finns risk annars att de "drar sig undan". De som INTE drar sig undan är sanna vänner.

Sen finns andra människor som hanterar jobbiga saker som folk pratar om och stöttar. Här, i detta forum mfl, SKA man haspla ur sig det jobbiga.  Alltså ska du  dela med dig, givetvis.

Tack för din förklaring _fisken :)

Japp, jag tror som #20.

Vissa i ens omgivning drar öronen åt sig när de märker att någon mår dåligt. De vill bara ha den sorglösa och roliga biten. Då väljer jag att prata om annat med dem när jag själv känner mig låg. Har upptäckt att sådana personer ibland kan vara bra på att pigga upp en på andra sätt, kanske för att man fokuserar på annat än det jobbiga ihop med dem. 

Sen finns ju den andra änden av skalan också, mer allvarligt lagda människor som är fantastiska på att lyssna och stötta när man har det jobbigt men har en tendens att "dämpa" en när man är glad och tycker livet leker.

Så jag försöker välja umgänge efter humör…

#22 Jag gillar att höra folks historier om deras mående och liv kanske också för att jag själv haft en del besvär i livet.

Jag håller med dig

! #20, #22. Det är så jag menar! Och vad mer är, det är guld värt att Ni fyller på och förklarar. För i slutänden sitter en annan människa som mår bra av Era förtydliganden.

Jag måste också lägga till att det är viktigt att kunna just bara prata "väder och vind" med människor. Det är ett socialt verktyg som är viktig. Låt vara att det känns som tomt och innehållslöst snack men en samvaro ska inte alltid vara djup och innerlig.  Själv är jag dålig på att tala i tomgång men jag kämpar med mig själv. :-)

Jag ber om ursäkt T-johan om jag missförstod dig kanske inte läste tillräckligt noggrant!

Ingen fara Jackrusell. Jag brukar själv "slinta" på stavelserna rike till och från. Sen är det skrivna ordet lite extra fattigt efter som mycket beror på hur man säger det. Det går vi miste om på forumet.

Hej!
Jag är en vanlig enkel mamma till 2 barn. De jag söker är vänner i första hand. Det nått ni undrar så är de bara att fråga. Är ärlig.Jag bor i Kronobergs län som ligger i Småland. Jag söker seriösa, ärliga vänner, utåtrikta människor i min ålder att kunna umgås med att hittar på olika saker med. Hoppas på svar!

Ni får gärna fråga efter min E-mailadress.

Mia40 skrev du inlägget fel?

?

#30 Du skrev inlägget om att du söker vänner på min tråd om mitt liv därför jag undrade :)

Ok.

 Hallå tjejen/Killen!  När du är ute med hundarna prata med andra hund ägare. Ni har något gemensamt.  Du kan börja med typ. Å vilken fin hund hur gammal är den. Vad heter han/hon.  Men var inte för kontakt sökande de kan skrämma. Nästa gång ni ses säg typ men hej Ludde om nu hunden hette de. De flesta hund ägare älskar att prata om sina hundar så fortsätt o prata om de till en början. Typ i går var mina hundar o badade de älskar vatten. osv.  De är en början. Sen kanske ni kan ta en promenad med hundarna tillsammans 

Känns person kemin rätt. Så tycker jag att man kan öppna sig lite.

Sen är mortion bra för dåligt mående de höjer endorfinerna i hjärnan. Bra mat är viktigt vet inte hur de är för dig men många som mår dåligt äter dåligt. Brist må vitaminer eller mineraler kan förvärra dåligt mående. Styrke kramar..

Tack för dina tips indra-bus jag är en tjej 🙂

Ja det är ett sätt, eller så kan man försöka hitta vänner på internet jag söker ju vänner med liknande situation helst eller som bara är förstående om någon vill skriva me mig kan dem bara skicka ett privat meddelande…

Ja jag motionerar ju naturligtvis varje dag med mina hundar, jag äter inte alltid bra men brukar ha bra värden i kroppen ändå av någon anledning 

Kram!

Ööö Klart du mortionerar med hundarna😊

De är jätte bra att du söker vänner på internet de är ett steg. O faktiskt tror jag att de är bra o ha någon vän o prata med som faktiskt förstår hur man känner sig att man är inte ensam om o må dåligt. Man kan peppa varan.

Sen är tonåren en tuff period. Med buberteten o hormoer som hoppar upp o ner. De är så viktigt att ha rätt kläder, vara smal snygg poppulär passa in osv. Sen skall man klara skolan med alla dess krav fundera på "vad man vill bli när man blir stor" Fast man inte riktigt vet vem man är eller vill.  Man är varken barn eller  vuxen. O facktiskt tror jag att de flesta tonåringar mår mer eller mindre dåligt. Men man pratar inte om de. O tror att de är bra jag som mår så här alla andra är jätte lyckliga.

Du verkar ju vara en jätte go tjej så detta kommer lösa sig, de är jag säker på. Efter mörker kommer solsken fast de inte känns så ibland. Go tjejen.

Kul grej det där som indra nämner om hundar. I mitt bostadsområde har vi ett gäng som går med sina hundar flera gånger om dagen. I kvarteret går dom under namnet "hundpatrullen". Ibland får jag för mig att slänga soporna när dom är ute. Det blir alltid lite småsnack en halvtimma eller två. Både om hund väder o vind.