Jo, de flesta "vanliga" människor tycker nog att känslor utan filter är något att skämmas för. Men kanske ville din pappa bara väl, på sitt sätt genom att skydda dig, eller försöka få in dig i mallen för vad som är "normalt". 

Dina inlägg här är väldigt mänskliga och tänkvärda tycker jag, och i din presentation kommer det fram hur pass mycket energi och kreativitet du har trots dina handikapp och olika svårigheter. 

Har du skrivit längre berättelser? Eller dikter? Jag tror att du har ett sätt att se på livet som är intressant och uppfriskande för många. Du skulle säkert kunna försörja dig på ditt skrivande. 

Kram!

Jag skriver inte dikter, men längre berättelser skriver jag.

Så det jag tänkte på när jag såg alla dina historier du lägger upp, och om du har lust att tjäna pengar på det du gör: du kanske skulle kunna visa några av dina historier för veckotidningar, och samtidigt be dem om att få ett litet uppdrag på prov, att skriva om ett givet ämne. 

Varför fick jag den tanken?  Du är unik i det att du har en väldigt speciell livshistoria och dessutom talang att berätta. Det finns många publikationer som skriker efter fräscht material, sånt som engagerar och som är lite "udda". Du skulle säkert hitta originella vinklar på teman som alltid finns med i tidningar som t ex Allers: kärlek, vänskap, familj, hälsa. 

Skulle du inte vilja prova? Det kan visserligen kännas hårt att inte bara få beröm utan också kritik för det man skapar, men det gör att man växer!

#3 Faktum är att jag redan håller på för fullt. Jag skriver artiklar och noveller om alla möjliga ämnen och en del noveller formar jag som intervjuer.

Det låter bra! Lycka till. 

Har du inte en egen webbsida? Det du har i din signatur (ett forum där bara du har postat) tror jag inte får så många att bli intresserade för vad du skriver.

#5 Nej, det har jag tyvärr inte. Jag skulle vilja ha en egen blogg, men jag kan inte blogga.

Vill bara säga att jag håller med dem som tycker du ska satsa på att fortsätta utveckla din kreativitet och din skrivtalang. All lycka i framtiden!

Tack #7!

Jag håller med. Svensken är rädd för känsloyttringar. Man får inte vara för glad, inte för ledsen, man ska hela tiden vara som de man umgås med vill att man ska vara. Det vill säga lägga band på sin personlighet. De som inte gör det, och inte anpassar sig till de spelregler de satt upp kommer att få utstå mycket hat och gliringar. Idiotiskt.

Motsägelsefullt dessutom i ett samhälle där alla ska vara individer och odla sin egen särart. Men i grupptänket har de redan bestömt vem som ska få vilken roll i gruppen, så den som är sig själv uppfattas som ett hot mot rolluppsättningen de ordnat i sin egen version av verkligheten, och de kan inte tillåta det. Det vill säga de har i sin tur svårt att anpassa sig…

#9 Exakt! Snacka om dubbla budskap. Genom en utredning har jag fått reda på att jag har atypisk autism och autister har svårt med dubbla budskap sägs det, men hur sjutton ska man egentligen tolka två budskap som går rakt på tvärs emot varandra? Det går inte.

Skorpion76

På tal om en blogg så behöver det inte alls vara svårt att göra en sådan

Själv så är jag en gammal gubbe och kunde absolut nada om hur man gör en blogg men registrerade mig på blogger/blogspot och kikade runt lite för jag tyckte att det lät kul det där med bloggande.

Där finns väldigt många bra och fina färdiga mallar att använda så det är enkelt att komma igång.

Håller med de andra att du skulle dela alla dina tankar och erfarenheter med andra och då är ju en blogg ett bra sätt.

Här nedan länk till min blogg som är väldigt enkel men man behöver ju inte göra det svårare än så.

http://baaartil.blogspot.se/

Här nedan en länk till en väldigt bra sida om blogger/blogspot men som sagt var så börjar du med en färdig mall så är det egentligen bara att skriva på och att skriva har vi ju alla sett att du behärskar på ett utomordentligt sätt.

http://fixa-din.blogspot.se/

Lycka till och berätta gärna för oss alla om du startar en blogg.

Bästa hälsningar,
Bertil

#10 Man behöver inte ha nån diagnos för att ha svårt med dubbla budskap. Dubbelmoral är en sjukdom i sig.

Min pappa har i princip ägnat hela sitt liv åt att förstöra allt som jag tyckt var kul. Kritiserar de tv program jag ser på. Kritiserar de semesterresor jag vart på, mitt yrkesval, mina fritidsintressen m.m. och gör sig löjlig över dem så snart han kan. Verkar som att han njuter av att göra mig lessen.

Tack #12! Det är bra att veta eftersom det pratades myket om det här när jag utreddes. #!3 Jag förstår hur det känns!

Förmågan att vara konsekvent anser jag är det som definierar en pålitlig människa. En som inte ger raka besked utan signalerar dubbla budskap är endera medvetet eller omedvetet falsk, eller har väldiga problem att veta vad den själv tycker i en viss fråga, obeslutsamhet.

#15 Som en åsna mellan två hötappar!

yes

Det är lätt att avslöja en auktoritär person genom att räkna urt att han ellr hon inte lever upp till sin egen fostran ller sina egna krav!

ja, som min chef tex. Han stoppade min förflyttning inom firman, trots det satt han på lunchen och ondgjorde sig över att andra inte släppte folk till honom…. inkonsekvent jävel. Jag sa åt han att som han beter sig kan jag inte jobba åt honom

#19 Det får du ett klick på bra inlägg för!