Har haft jobb tidigare men har varit utan jobb i 2 år nu  **

Tror det är fler än du tror som är i samma sits då det råder både bostadsbrist och hög arbetslöshet. 

Strunta i vad "alla andra" i din ålder gjort och åstadkommit. De har haft andra förutsättningar än du. Hade de haft samma uppväxt som du och samma personlighet hade de också befunnit sig i din sits. 

Vad vill du göra i framtiden? Vill du börja studera, arbeta? Och i så fall med vad? Ditt liv har ju bara börjat och det kommer att lösa sig. Finns många som är introverta och blyga, det behöver inte vara ett hinder utan kan istället vara en fördel.

Kram

Jag vet precis hur du kanner dig. Har sjalv levt i samma situation som du, eller ja, gor det fortfarande fast med viss forandring.

Enda forandringen ar att jag har flyttat till min pojkvan i Holland, som fortfarande bor hemma for att kunna hjalpa sina foraldrar som ar sjuka. Och enda anledningen till att jag ens har honom i mitt liv ar for att vi mottes i ett online spel som jag spenderade vaaaldigt mycket tid i med tanke pa att jag med ar utan vanner och ar for blyg och tystlaten for att ga ut och forsoka skaffa nagra.
Visserligen har jag gatt ut gymnasiet, men kanner anda att jag inte direkt har nagon utbildning. Gick djurvardsinriktning som jag inte tycker var sa varst bra pa den skolan. Gick framst dar for att jag behovde nagonstans att ta vagen efter hogstadiet, och kan inte pasta att jag larde mig speciellt mycket..

Jag kanner mig inte direkt ensam langre, men daremot undrar jag ofta vad sjutton man duger till ur ett samhalligt perspektiv, med tanke pa att jag ar som jag ar.. blyg, tyst, osaker, och aven svart att ta egna initiativ..

Oo vad underbart att träffa nån så :) vill oxå! Men är nog för blyg just nu för att lära känna någon.. känns så

Ja jag håller med! Man är ju allt det där som man "inte" ska vara !

Man hamnar ju direkt i bakgrunden när det är sociala och utåtriktade i närheten och det är oftast de som blir valda först när det gäller jobb eller vänskap.

 Man måste visa sina framfötter som man hört tusen miljoner gånger .Men är ju att gå emot sin natur . Ska man hålla på och spela ett socialt spel och kämpa och låtsas att man är utåtriktad när man inte är det? Tar ju sjukt mycket energi. Det kanske funkar ett par timmar men sen är man ju fullständigt slut! 

Jag är precis som dig, osäker, blyg, tyst, svårt att ta egna intiativ . Hur sjutton får man ett arbete då är ju frågan :S

Och hur lär man ens känna folk eller träffa en partner ..

Kompanjon:

Min önskan är att kunna utbilda mig till något och sedan arbeta inom något jag gillar. Är intresserad av hälsa och av ekologisk hudvård och sånt som är naturligt och får en att må bra.. 

Men inom de yrkena gäller det ju att man är väldigt social då konkurensen är hård samt att det blir många kundkontakter osv.. 

Jag drar mig för precis ALLT i livet som kräver att man ska prata inför andra människor . 

Det är därför jag isolerar mig för att det blir för tufft att möta andra.. 

Jag fungerar bra med människor som tar hänsyn och som anser att alla är olika oavsett om man pratar mycket eller är tyst. Är jag med såna människor så släpper kraven och jag vågar prata lite mer . MEn det känns som att såna människor är sällsynta!

Vet inte hur många gånger folk har varit på mig ( fd vänner och lärare , chef och arbetskamrater) och sagt att jag får skärpa till mig . Att jag får visa framfötterna och ta plats. Att jag är för tyst. Att det inte går att prata med mig . Att jag inte fungerar på arbetsplatsen pga min "snällhet". 

En lärare har t o m antydit till mig att jag är autistisk , vilket jag inte är!! Han var på mig jämt och ständigt för att klaga på mig om hur konstig jag var .. att jag inte har någon social kompetens och att jag inte fungerar med andra. Att jag inte har något kroppspråk eller minspel… tack för den ! Jag var så blyg baraju och speciellt när han hacka  på mig.

En annan lärare från gymnasiet sa att jag såg helt dum ut när jag pratar för det är ingen som hör vad jag säger än då … Tack för den

Jag är också introvert och har svårt att ta kontakt med nya människor. När jag har en anledning att kontakta folk går det bättre. Försök hitta små utmaningar som är rimliga att klara av som kanske en kvällskurs. Har du någon hobby?

Jo kurser kanske vore något.. Jag gillar ju hälsa , någon keramikkurs eller konstkurs vore kul att gå , eller så vill jag börja med någon fysisk träning tex zumba eller yoga. Det är något jag verkligen skulle vilja testa men jag drar mig för att göra det pga jag inte vill hamn i fokus om jag gör fel osv…. Vilka problem man skapar åt sig själv! 

Har du några kontakter då KimE ? Hur gjorde du för att lära känna dem?

Blir helt paff när jag läser om dina f.d. lärare - varför vill de ens arbeta som det om de har en sån syn på människor? Tycker det där är rena rama kränkningarna det du fått utstått för. Det är INTE normalt att säga så till någon. Jag är också tillbakadragen och blyg och fick också under hela min skoltid höra att jag är duktig men jag måste visa framfötterna mer. Men precis som du säger så är det inte så lätt när det går emot sin natur. Jag klarar inte av att spela en roll, jag är den jag är. Ska inte ens gå in på hur det känns och är att tala inför grupp.. Sen kan jag säga att i vissa sällskap är jag mer pratig än i andra, det beror mycket på vilka man omges av.

Och det innebär kanske att jag aldrig kommer arbeta som säljare för tele2, bli en föreläsare, auktionsutropare. Såna jobb kan väl gå till människor som gillar att höras och synas? Vi är ju alla olika. Jag tror de som inte hörs så mycket istället är bättre lyssnare och därför finns det jobb som passar blyga och lite försiktiga människor mer. 

Det finns väl mycket man kan arbeta med inom hälsa? Det är ju på uppsprång nu med hälsa och mer naturliga produkter. Jag vet ju inte hur blyg du är, men oftast vänjer man ju sig. Och åtminstone jag, vill gärna att personer man möter inom hälsa och hälsokost etc gärna är lugna personer, det tycker jag känns förtroendeingivande! Men är konkurrensen för svår kanske du ska börja med det som en hobby och se vilka andra jobb du skulle kunna tänka dig att arbeta med. Genom att hoppa på en utbildning kommer chansen till egen bostad mycket smidigare (så kunde jag själv flytta hemifrån) och när du sen klarat av utbildningen har du mkt större chanser till jobb än vad du har idag.

Satsa på det du vill och tror på! Du är inte ens 30, tänk om du väntat tills du blev 40 eller ännu senare innan du bestämt dig? Kanske utforska vad du skulle kunna arbeta med inom hälsa?

Jag har hittat mina få vänner genom jakten, då man har gemensamma intressen är det mycket enklare att ha något att prata om.