![[::Vera::]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Skönt att vara ensam, men känns väldigt ensamt
Idag har varit en sån dag när jag önskar någon annan persons närvaro, trots att jag helst av allt vill vara själv.
Som t ex att bara höra att någon är i rummet intill, slänga något ord till varandra, en lätt beröring eller en liten kram när man går förbi.
Önskar att jag fick somna till ljudet av någon annans lugna andetag och värme. Kan inte sova. Lyssnar på alla tänkbara oönskade ljud utanför mitt hus. Ledsen.
Då är vi två som har den saknaden ibland, men då låtsas jag att den personen inte är hemma just när jag önskar det… 🌈
Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.
"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"
…Det är bara det att jag inte ens tror att den personen existerar som skulle kunna tänka sig att ha det så med mig någon gång ibland när man behöver tid med sig själv…
Men du tänker ju så, och då kanske det finns fler. :-)
Starta ny diskussion