Lördag kväll
Tja här sitter man nyduschad nyrakad och lagt fram fina kläder, om nu nån ting skulle hända och man kan gå ut och träffa folk. Patetisk ritual men man lever på hoppet att nån ska komma på att jag faktiskt existerar.
Ibland blir jag nästan sugen på att gå ut på krogen själv bara för att känna mig mindre ensam, men då kommer jag på att man bara känner sig mer ensam i en sån miljö, och utskrattad för den delen.
Vad gör man? Försöker verkligen vara nöjd med mitt liv som det är, men jag får återfall av ensamhet då och då, speciellt på helgerna.
Ja helger är jobbiga. När vardagen börjar har man liksom fokus på ett annat håll. Själv gillar jag inte krogmiljö. Det är lite "köttmarknad" över de. Kontakt med andra vill jag gärna ha, men fokus ska ligga på något annat. En hobby, arbetet, HSB- föreningen tex. Hoppas du får en trevlig kväll, scirocco.
Börja spela world of tanks, så jävla kul tidsfördriv. Dessutom vadå ensam, har ni inte familj eller kusiner? Gå på krogen ensam är inget hinder, vet många som går ut själva och är relativt framgångrika med det täckta könet. Eller gå med i någon klubb eller pari, typ SD, ND, svp?
#2 mycke ryssar? :)
3:
Nej, de har en egen server.
Ja, helger är jobbiga!! 😕
#3 Gå ut och dansa ensam har jag gjort en gång och det var så fruktansvärt pinsamt så aldrig mer. Det kändes som att folk stirrade på en och tänkte "Gud, vilken loser som inte har någon att gå ut med!". Har man lätt att ta kontakt och snacka med folk så är det säkert lättare, men själv har jag väldigt svårt för detta.
Familj och kusiner skriver du, alla har faktiskt inte familj. Det är inget man skall ta för givet, tycker jag, för det kan kännas väldigt ledsamt för den som inte har någon. 😕
Nä skulle alldrig våga gå ut själv, känner mig så utskrattad i såna situationer. Jo Föräldrar har jag som jag umgås med ibland, men dom bor ganska långt bort, svårt att ta sig dit utan bil. Sen har man i princip inga gemensamma intressen alls, mina kusiner känner jag inte alls vet inte ens om nån bor i närheten. #2 klubb eller pari? Tror inte det finns såna saker här vad det nu är.
Jo jag spelar online spel redan, men det är en av anledningarna jag blev så ensam som jag är, visst kan det lindra ensamheten tillfällit, men problemet kvarstår.
Om vi bortser från sjukliga orsaker till ensamheten, tor jag man måste se på vilka sociala kontakt ytor man har. Arbete/skola är en. Men man vill inte bara ha arbets- skolkamrater omkring sig. När man pluggat färdigt eller blir uppsagd är man på ruta ett igen. Intressen/hobby är an annan social kontakt yta. Väljer man en "smal" hobby som "dräkt vapen" är det bara 4 till 8 personer i Sverige. Och bar medelålders män, ungkarlar. Ridning, golf ger ett annat utbud av människor. I mitt personliga fall umgås jag inte med mina arbetskarater. Men det är ett personligt ställnings tagande. Sen som hobby spelar jag och är mycket mer utåtriktad. Det är en kontaktyta som förändras hela tiden. Skulle man få "kicken" av trion, finns det andra orkestrar, även om man får spela på ett helt nytt sätt. Föreningslivet har jag för lite erfarenhet av för att kunna uttala mig. Men jag tror att det kan ge mycket om man engagerar sig, typ volontär.
Luls, kontakta kusinera dåe.
Ännu en lördag och samma visa, ska nog gå till affärn bara för att känna att man inte är den enda människan i världen en stund.
Nääää……den enda är du väl inte. Själv har jag krånglat med datorn hela dan. Jag ska försöka lära mig Ubuntu som är ett gratis program till skillnad från Microsoft XP, m.fl. Tiden går fort och man blir helt slut i skallen. Scirocco, har du inget intresse? Vad gör du när du är ledig och själv kan välja vad vill göra? Städa? Laga mat? Laga bilen? Bråkar med datorn? Läser? Pluggar?
Jag är ganska ensam även vardagar men det blir så extra påtagligt på helgerna. Att gå ut på stan är uteslutet, jag känner mig också extra ensam i krogmiljöer och liknande. Och att jag tycker det är ganska jobbigt i största allmänhet även om jag är med sällskap.
Men jag har just hittat en ny hobby (och ev. blivande inkomstkälla) som jag tycker om att sysselsätta mig med samtidigt som jag lyssnar på ljudböcker, radio eller podcasts, det har gjort mig på bättre humör på sistone. Att höra andra prata i bakgrunden (utan pressen på att behöva delta i samtalen själv) samtidigt som jag pysslar med något roligt och kreativt är väldigt trevligt!
Eller släktforska. Kan lova att man glömmer tiden. Dessutom så får man nya vänner antingen via nätet eller på en cirkel.
Själv sitter jag o kopplar av framför kaminen. Ser att snön fnyker utanför. Antar att det blir snöskottning imorron😃.
Vet inte vad du bor. Men ibland så finns det grejer att pyssla med som stöttar o hjälper andra. . Vuxna på stan finn i min närmsta stad. Engagera sig i att hjälpa andra ger så mycket.
I veckan tog jag mig tid att prata med en farbror som drabbats av borrelia. Dagen efter talade jag med hustrun, som var så glad för att jag tagit mig tid att skingra tankarna för dem båda. Och själv mår jag bra av att ha glatt nån annan.
Man kan göra så mycket för andra. Då menar jag inte i pengar. och jag menar inte att man skall utnyttjas av andra.
Man skall göra saker som man känner på sig gör andra glada. Öppna en dörr, säga hej, bära nån kasse. ta ut en som kanske är för gammal, för sjuk, på en promenad.
Jag vet inte , men en början kan ju vara skjuta sin egen ensamhet åt sidan o koncentrera sig på att hjälpa andra.
Det är lätt att säga för mig som träffar människor i mitt jobb, som har en kär make här hemma. Men jag känner glädje i att hjälpa andra. Vi båda håller oss mest hemma och trivs bra med det. Men vi är ju olika här i världen. Vissa tycker som jag om att vara själv och vissa behöver andra i sin närhet.
Skickar en varm kram till alla Ni som ikväll känner er ensamma.❤️
Var rädda om varandra
"Jag vet inte , men en början kan ju vara skjuta sin egen ensamhet åt sidan o koncentrera sig på att hjälpa andra." Ja det är klockrent Signemo! Det är det bästa sättet att bryta ensamhet. Man är alltid bra på något som man kan vara en annan behjälplig. Mycket handlar om att lära sig se möjligheterna, att vara utåtriktad. Och det fina är att det behöver inte vara stora "gester". Bära en matkasse, nämnde du, helt perfekt.
Eller gå fram till en snygg skild brud och fråga om hon vill ha lite sällskap =).

#6
För det första: De allra flesta människor är inte så speciellt intresserade av andra människor som de inte "måste" ha en kontakt med. Få av dem är dessutom så lumpna att de skrattar åt människor som av någon anledning sitter ensamma. Det är lätt att ta åt sig när man känner sig utsatt (tro mig, jag vet!), men jag skulle vilja hävda att för det allra mesta är det feltolkat.
För det andra så om krogen är din grej, så ge det en chans. Ta dig lite tid att faktiskt ta in de andra människorna i lokalen. Du är förmodligen inte den enda där som kommit själv. Blir de personerna utskrattade/uttittade? Det händer förmodligen inte dig heller :)
Är krogen inte dig grej så prova andra forum. Träning, bokklubb, spelförening, religösa samfund, hundklubb, hjälpföreningar mm mm
Det finns något för alla
Folk är rädda för att vara ensamma, och det kan jag fatta när sverige är rätt speciellt sett ur det sociala. Man vågar ej snacka med främlingar och att sköta sin egen business ses också som konstigt. Utomlands är det helt okej att gå ut själv och ta en öl, eller sitta på ett cafe en varm dag och läsa en tidning. Folk är för spända i sverige och allt som inte passar enligt deras förutfattade och indoktorinerade syn, ses som konstigt.
Vad jag inte fattar är varför ensamma medlemar här inte tar kontakt och träffas irl. Ful, fin, spela roll.
Tralle ..vad fan gör du här..sandlåderetorik …hoppa in på flashback där har du nog mera framgång……SD ,Nd svp…Nassegris. ..Du är inte en MAN..Du e en riktig NOLLA..
17:
Om du skulle inse ironin i mitt inlägg skulle du fatta. Det är just vad dessa partier spelar på, ensamma svenska män som vill ha gemenskap….joinar nassefronten :).
Jag är långt ifrån nasse, det var menat på ett skojigt vis. Jag skulle inte säga att jag är en nolla. Långt ifrån, en nolla är en sådan som drar förhastade slutsatser och ser det dem "vill" se i ett visst kontext.
18..
Jo jag hajar din sk IRONI och den passar perfekt för arga ensamma mentalt retarderade MÄN…skojigt tycker jag inte att det är och passar inte på detta forum heller, där folk mår dåligt av olika anledningar och vill ha hjälp, stöd ,EMPATI och inte ironiskt trams….Seriösa medlemmar sysslar inte med ironi eller drar förhastade slutsatser….det gör tex Flashbackare och folk som inte vet bättre…….om du nu fattar vilket forum du är på så får du nog ändra karaktären på dina inlägg eller så är du just en 0:a mao en som som inte vet bättre……
För det första vet jag inte vad flashback är och sedan är din "profilering" av mig lite fel. Visst att jag skojar till det ibland, men det är för att jag vill lätta på stämningen. Ensam anser jag inte att jag är utan jag brukar kolla in här ibland och se om det finns något kul att skriva om. Till skillnad från er ser jag inte detta forum som en vetenskaplig källa och kan därför snacka fritt…

#20 .."nått kul att skriva om"? :/
21:
Ja, något fel med det?
#20 tala inte om för oss hur vi ser på detta forum……. och kan du inte ge utryck åt empati och känna för en annan, är det bättre att du låter bli och skriver. Det är bättre för dig att vara på ett forum som kan ge dig känslan av frihet, än att vara här med "munkavel".
#16, måste säga att Sverige är ett land där "toleransen" mot att vara ensam är högre än i många andra länder (enligt min erfarenhet).
Här har jag aldrig märkt några problem om jag skulle känna för att gå på krog/restaurang själv, eller sitta ensam med en tidning på ett café, eller något liknande. I bl a sydeuropeiska länder har jag däremot i såna lägen flera gånger blivit ifrågasatt av fullständiga främlingar som undrat på ett påträngande och påstridigt sätt om det är något fel med mig. "Varför sitter du här ensam och ser arg/ledsen ut" eller "är du sjuk? du verkar så bekymrad" när jag i själva verket gör precis det jag vill just då och mår toppen (tills jag fick den kommentaren)… Det verkar finnas ett annat "tvång" på att man ska vara social. Men smaken är för all del olika, det jag uppfattar som jobbigt kanske någon annan hade uppfattat som omtänksamt. Och det hör till saken att jag gillar att vara för mig själv ibland. Här i Sverige känner jag i alla fall att det är lika accepterat att göra saker ensam som att vara i sällskap. Inte heller tycker jag folk är speciellt otillgängliga, det händer t ex allt som oftast att jag hamnar i intressanta samtal med någon helt okänd på bussen. Tycker man har en stor frihet att styra detta själv.
Vad jag egentligen ville ha sagt är att TS inte har något att förlora på att pröva saker på egen hand. Håller med #15, väldigt få lär tycka det är något konstigt och det fåtalet kan man lugnt sk-ta i :)
Jag önskar dig allt gott i framtiden, TS.
OT Jag blev lite "full i skratt" när jag läste #17. Det är ovanligt "raka puckar". Jag åkte taxi från Arlanda till Nacka mitt i rusningstrafiken. Det tog en god stund och det blev lite "snick-snack" med chauffören på hans "dialekt". När jag fråga honom vad han tycket om att Sverigedemokraterna hade kommit in i Riksdagen fick jag besked. Precis som #17, raka puckar inga krusiduller och på "dialekt".