Ensam hur gör man?
Hej jag är ny här och tänkte fråga om råd från kanske likasinnade.
Jag är ensam, har inga människor jag umgås med alls och vill ta mig ur min ensamhet men vet inte hur.
Jag är singel och saknar väl inte direkt en kärlekspartner men vänner saknar jag.
När jag gick i skolan blev jag hårt mobbad (killarna slogs och tjejerna frös ut mig, rev sönder kläder böcker osv) Så därav har jag inga i från skoltiden som jag vill umgås med.
Jag har fått jobb på ett äldreboende. Alla i personalen är minst 20 år äldre än mig. Inget fel på dom människorna alls, men vi pratar jobb bara och har inget annat gemensamt förutom jobbet. På fritiden har dom sina familjer och redan befintliga vänner som de verkar tycka är fullt tillräckligt.
På fritiden är jag helt ensam förutom mina föräldrar. Syskon har jag inga tyvärr. Mina föräldrar är helt okej men dom kan inte uppfylla mitt behov av en nära vän. Eller åtminstone någon att prata med ibland, ringa till, ta en fika eller vad som helst som folk gör.
Jag har köpt ett gymkort och börjat träna för att kunna träffa någon trevlig där att kunna lära känna men folk verkar inte intresserade av att prata alls när jag försöker. Dom säger hej, sen visar dom tydligt att dom inte är där för att prata utan dom vänder sig bort och sysslar med sitt. När jag försöker växla några ord för att få igång en konversation så verkar folk bara besvärade och svarar kort. Det känns som att många människor har nog med sitt. Dom vill inte ta in fler bekanta att behöva lära känna.
Hur gör man egentligen?
Jag har försökt på andra ställen också. när man köar på mataffären men folk vill inte ha kontakt. Dom vill bara sköta sitt.
Är jag dömd att leva mitt liv utan vänner, och när mina föräldrar gått bort helt utan att prata med någon alls på fritiden?
Anmäl dig till en kurs i ngt som intresserar dig.Det kan vara en början 🙂Språk,hantverk,matlagning etc
Djäknens Cornish Rex,German Rex och Turkisk Angora
Jag känner samma sak, har nu varit själv under en lång tid, mina sk. vänner försvann i samband med mitt tidigare förhållande. Vi kanske kan försöka träffas . om vi inte bor för långt från varandra skälv bor jag i skaraborg
Har du några intressen? Jag har ju tex väldigt många hundar, så folk brukar ha massor att fråga om när vi kommer knatande och andra hundägare pratar man en hel del med.
Menar inte att du ska skaffa hund (om du nu faktiskt inte vill ha en) utan just att börja visa ditt intresse öppet, med hund så finns det ju hundklubbar med massor av aktiviteter. Som gillar du historia kanske du ska börja gå på sådana sammankomster där man klär sig i den tidens kläder, gillar du att måla kan du sätta dig i växthuset i Botaniska trädgården och måla (det gjorde jag en gång och alla som gick förbi stannade till och pratade).
Så vad gillar du att göra?
Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus
Förutom allt bra som redan sagts, så är det en bra början att prata med alla trevliga människor som finns här 🙂
Sen såg jag t.ex. den här tjejen som söker väninnor, ta en kik vetja:
http://ensamhet.ifokus.se/discussions/52a2485d8e0e743d4b001a5d-vill-hitta-nya-vaninnor
Känner med dig och vill först säga att du såklart är en värdefull vän som förtjänar allt det du längtar efter.
Just på gymmet och i matbutikens kö osv är många människor inte beredda på att vara sociala, då blir de förvånade/ställda.. kanske blyga eller osäkra… i vissa fall känner de till och med "iih måste jag prata med en främling nu". Inget personligt om dig alltså, utan det är nog inte rätt platser för kontaktsökande bara. Jag är själv en social person men blir jättelätt illa till mods och blyg när folk börjar prata på ett sätt som om de vill lära känna mig… när jag själv mest bara tänkte köpa mjölk. :) Skulle samma person prata med mig på en sykurs, på katthemmet, i en hundrastgård eller i en intressegrupp på iFokus, så skulle jag absolut inte känna så. det är alltså viktigt med rätt tillfälle. :)
Jag tror på att köra två spår samtidigt: Det första är att prova olika intressen ifall du inte redan har hobbies, tills du hittar ngt att brinna för. Dom som brinner för samma sak brukar trivas ihop och har en naturlig grej att börja prata om ju. :) Det andra som jag skulle tipsa om, är att öva på sociala situationer ifall det är så att du kanske är blyg eller osäker på grund av det fruktansvärda som du varit med om (och som ingen borde behöva få uppleva!). Det kan ju ske genom beteendeterapi men också genom att öva sig på medveten närvaro för att bli mer avslappnad och stärkt (dvs mindfulness. finns jättebra böcker och appar och övningar på itunes osv), jag tror även att beröring är viktigt för alla, så att tex gå på massage och så samt att husdjur är läkande om du gillar såna. Jag tror att om du kombinerar övning på din sociala trygghet och avslappning med att aktivt söka fler naturliga sociala sammanhang, så kommer du hitta goda vänner.
Tack för alla tips.
Det låter säkert konstigt men jag vet inte ens vad jag har för intressen. Kan inte komma på något jag brinner för. Livet bara rullar på i den trista grå vardagen.
Jo djur tycker jag om. Men tyvärr har jag inte mycket pengar över så en hund tror jag blir för dyrt. En katt skulle ja kanske ha råd att äga men jag vet inte om jag får några mänskliga vänner av att äga en katt.
Jag är rädd att det också är dyrt att gå olika kurser, men jag har inte kollat upp det iofs.
Sen så bor jag i en liten håla i norrland och det känns som att de flesta ensamma som finns på nätet bor i södra delarna av Sverige. Inget fel med att chatta/maila/ringa och smsa men helst vill jag ha en irl-vän att gå promenader, ta en fika med osv.
#6 En kanin kan man träna och tävla kaninhoppning med. De kostar inte många kronor i månaden.
Gillar du att odla så kanske en odlingslott skulle vara något?
Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus
Ungefär var ligger "hålan" du bor i, i Norrland? 😛
På "social fobi ifokus" snackar vi om att ev. ordna en träff framöver. Några av dom är från olika delar av Norrland.
http://socialfobi.ifokus.se/discussions/5290daea8e0e7453860006d2-sf-traff?participating-1
#8 Aha! Lule..🙂
"#38 av Memento Mori
Okej, så en liten överblick:
"Norrlands gänget", AnneN, Mimåne och Wide Awake Dreamer plus möjligtvis Ratuoi i december och räknar in mig själv lite halvt också.
"Mellan-Sverige gänget", Appalpaj, CamillaS och ChristianK
"Nedre-Sverige gänget", Ravynsfair och RedHood (och var inte Vandekamp från Helsingborg?)
Plus ytterligare några som vi inte riktigt vet vart dom bor eller hur långt dom är intresserade att åka.
Var ändå påväg att skicka iväg ett massmedelande så skriver ner något om det här också.
***
(Vet inte om det är jag som är trött och/eller seg i skallen men det känns lite klottrigt här så om det blir fler intresserade så kanske man kan dela upp det i "gäng" trådar istället..?
)"
#10 Vart går gränserna någonstans? Tänkte mest jag som bor i Hälsingland, räknas det som Norrland eller MellanSverige? :)
Har mycket tankar och funderingar som jag ventilerar här på denna sida http://nouw.com/snabela
#11 Det får du ju välja själv naturligtvis, men det är väl bra mycket närmre till t.ex. Stockholm för dig än till typ Umeå, Luleå om jag inte är helt ute och cyklar? Så MellanSverige? 🙂
#12 Jo jag har lite närmare till Stockholm, dit är det ca 30 mil. Och till Umeå är det ca 45 mil. Så att jag kan räkna mig till att höra till MellanSverige?
Har mycket tankar och funderingar som jag ventilerar här på denna sida http://nouw.com/snabela
#13 Hälsingland tillhör ju Norrland, men who gives a shit i det här fallet, hehe ;) Skulle va väldigt kul om du vill hänga på "vårt gäng" 🙂 JAg kan tänka mig själv nån gång under januari, ska kolla med de andra när det passar för dom? Tror du att du kan ta dig till Stockholm i januari? (Verkar vara rimligaste stället att träffas på, med tanke på var de flesta i vår grupp bor)
#14 Vet inte om jag kan göra det. Får se hur ekonomin ser ut då. Men skulle väldigt gärna vilja det.
Har mycket tankar och funderingar som jag ventilerar här på denna sida http://nouw.com/snabela
Dea utomlands, spanien e nice da det e scary att hitta polare I Sverige, alla har Samma 5 polare Fran Skolan sa dom vill ej ha fler. Spanien e mycket mer oppen samt det Finns massa folk Fran andra lander att traffa dar. Hitta gemensamt, tex Lara spanska
Mitt absolut bästa tips är att börja plugga något program på universitetet! Det är en vändpunkt rent socialt för många!
Börjar man ett program där så kommer det en massa olika nya människor från olika håll och nästan inga känner varandra från början och behöver nya vänner.
Sedan brukar det finnas aktiviteter som nollningar etc där man får changsen att lära känna andra nya studenter utanför själva studier och föreläsningar. Engagera sig då. Hjälpa till på nationer eller campus med olika saker så lär man känna fler folk!
Lovar, man kommer inte undan nya bekantskaper om man engagerar sig och vill lära känna nya folk då! 👍
Medarbetare på Fågelmatning, Djurparker, Vilda djur och Politik i fokus.
Ett tips är att börja volontärarbeta lite! Du anar inte hur många trevliga, vänligt sinnade och spännande människor man kan träffa. Du säger ju att du tycker om djur, kanske kan du hitta ett katthem i närheten? De behöver alltid hjälp. Ser att Kattakuten ligger i Luleå till exempel.
Jag förstår att du har mycket med äldreboendejobbet, men det fina med volontärarbete är ju att man kan göra det så mycket eller så lite som man vill.
Annars kan jag också rekommendera folkhögskola. Har gjort under för mig som visserligen är väldigt "oensam" och har vänner men lider av social fobi och tycker det är jätteöverväldigande att umgås med folk. Det är väldigt öppet och prestigelöst, jag har fått mängder av vänner och det är svårt att hamna utanför eftersom folk som går där ofta är ute efter den gemensamma och kollektiva känslan som blir på just en folkhögskola :)
Medarbetare på Häxor.
En neuroatypisk blogg
Tro mig the grass is greener on the other side, iofs om man pratar om norden. Sa flytta, man kan nog hitta folk att flytta med aven om dom flesta reser i max 12 manader, Annars Hoppa Fran stad till stad tex Australian, spanien, 3 manader USA… Mycket roligare an att klaga sen med tur fa max 5 svar dar folk vill traffa man po ar, funderar sj att Dra till barca inom 2 ar, Palla elta po forums utan syfte
#19 Har man råd och mod nog att våga flytta så kan det vara ett alternativ. Man måste inte flytta så långt: England är oerhört vänligt och inkluderande med sitt publiv, där är det lätt att få kontakt.
Medarbetare på Häxor.
En neuroatypisk blogg
Hur gammal är du? :)
tyvärr är ju utbudet av föreningar och sånt begränsade här uppe men som alla sagt är det en väldigt bra början att träffa nya vänner, vad är du intresserad av? Foto?
Sen som någon sa att läsa nån kurs på tex folkhögskolan eller LTU? Något du är intresserad av? Fast du kanske har ett heltidsjobb och inte vill/hinner med något sådant.
Har du prövat gå på passen på gymmet du tränar på? Där kanske det är lättare att ta kontakt? :)
Och de som hela tiden bara pratar om sitt för att få bekräftelse, men då man själv öppnar munnen så försvinner de direkt.
Jag har i princip exakt samma problem som ensamtjejen och bor oxå i norrland. Jag tror helt enkelt det är Svårare att få kontakt med folk här uppe, folk är inte särskilt öppna.
Kan va så Scirocco. Särskilt om man är på ett litet ställe. Där jag kommer ifrån är folk jättetrevliga och öppna i början, men efter ett tag så blir de mer slutna och verkar inte bry sig så mycket. Efter att ha bott i Stockholm senaste 10 åren så känns det ännu svårare här. Inser att det nog mer har att göra med i vilken ålder man är, och vilka intressen man delar, samt hur mycket tid folk har till övers för andra som avgör vilka vnner man gr sig, snarare än var i landet man befinner sig.
Mja, ser du bra ut så borde det ej vara några problem. Du kan ju gå ut på krogen ha gärna snygga och lite avslöjande kläder på dig eller liknande. I dagens utseendefixerade samhäller är utseendet det viktigaste helt klart.
Btw OP, hur gammal är du, hur ser du ut, blond, brunett? Lång kort?
#26 Nu har du skrivit nedsättande och sexistiskt i flera trådar. Förstår att du är ute efter att provocera och får en kick av att sitta och säga såna här saker anonymt på ett forum, men jag hoppas och tror att ingen lyssnar på det du skriver.
Medarbetare på Häxor.
En neuroatypisk blogg
#26 Tönt! Håll dig borta från såna här trådar tack.
27:
Vad är exakt sexistiskt med det jag skrev?
28:
Lol, vad är ditt problem?
#29 Du som påstår dig vara en "man"…tvivlar starkt på det för övrigt..snarare en liten pojke med väldiga uppmärksamhetsbehov tror jag. Varför sitter du och skriver korkade/sexistiska inlägg på tonåringar iFokus t.ex.? Är du pedofil?
Du skriver såhär t.ex. när en ung tjej frågar hur hon ska prata med en kille: "Ha slöja, killar gillar kvinnor som är avhålsamma och har respekt. "
…?
30:
Lol, detta är "ensamhet" vadå tonåringar? Ni verkar butthurt som fasen, tål inte like roliga inlägg. Jag ser fortfarande inte vad som är sexistiskt med det jag skrev.
#31 Ser du inte det sexistiska i det du skriver på olika sajter så är lider du av oerhört dålig självinsikt. Nu misstänker jag att du vet precis hur vidrigt du uttrycker dig om kvinnor och går igång på att andra blir upprörda, så jag tänker ta dig för det du är, ett troll, och inte mata dig mer. Hoppas att dina inlägg fortsätter att censureras.
Medarbetare på Häxor.
En neuroatypisk blogg
Det är nog bara ni som känner så, fåt många PM där folk uppskattar min humor och ärlighet. Något som tyvärr är underkuvat i dagens MTV samhälle.
#33 Vi måste ta TS och kommentarer på allvar. Det handlar om att visa respekt för en annan människas tankar och känslor. Och "vulgär-humor" passar därför inte in här på Ensamhet. Det tillför absolut inget. Starta en egen sajt: "Grabbarna med stort G iFokus", och bolla era humoristiska tankar med varandra.
Bra ide :)