Jävla röv…det är väl fan att man inte har någon mer än sin farsa i princip att prata med. Känner mig grymt frustrerad över att jag inte kan ringa el hitta på nåt med en kompis.

Jag försöker ta kontakt med människor med, men det blir mest nobben el så hör folk av sig när ingen "intressantare" person upptar deras tid.. Känns som jag sitter på "avbytarbänken" och får spela sista 2 minutrarna i en fotbollsmatch ibland, om man ska jämföra med nåt ^^

Skaplig ångest jag får av det här..känner just nu för att drämma till databordet ännu en gång med knytnäven och göra ett till hål i det. Får väl sitta här i holken ännu en helg och gräma mig över att jag inte har något liv.

Gå ut själv på krogen el en pub känns bara konstigt och obekvämt, så drar mig för att göra det.