Vad hemskt att höra! Har en killkompis som "lider" utav detsamma. Det är inte lätt att vara ensam, inte bara i kärlek utan som du skriver i vänskapen med. Jag kan känna mig otroligt ensam fastän jag har kille och vänner, men ibland finns där ljusglimtar som får en att må bättre. Förhoppningsvis hittar du dessa ljusglimtar så att du mår bättre. Du känner inte mig, men om du vill prata så är det bara att skicka ett meddelande! Kram, hoppas att du mår bättre snart :)

Hej, känner stor empati med dig. Jag snubblade över detta inlägg av en slump och vill skriva något som jag tror kan hjälpa dig ang dejtingsidorna. Jag är själv tjej men rådet jag ska ge dig är helt allmän-mänskligt: När du presenterar dig för människor du inte känner, tex en granne i trappan eller en helt ny klasskompis eller kollega, så berättar du kanske inte om din uppväxt och din depp det första du gör, eller hur? Inte för att personerna skulle döma dig, utan för att det är privat och en integritetsfråga. Ingen skulle tycka du är oärlig för att du ine presenterar dig för din nyinflyttade granne med frasen "hej jag heter x och jag hade det jobbigt när jag var liten". Sånt berättar man när man känner varandra. Därför reagerar nog många med förvåning när du skriver det redan i din presentation på dejtingsidorna. Presentationen är att jämföra med ett snabbt första möte. Om du skriver in depp och barndom redan i första presentationen, så tror nog många att du är en sån som berättar dina hemligheter för främlingar på stan. Mitt råd är att berätta känslig privat info först när du kommit såpass nära en människa att hen och du lär känna varandra. Och även då, var lyhörd för hur mkt du ska säga i taget. Människor upplever det lätt som att de får andras olycka öst i famnen ifall det går för fort fram. Men människor bryr sig, jag lovar. Man behöver bara tänka på hur det går till att komma ngn nära.

Tråkigt att du känner dej ensam och tro mig. Jag vet hur det är, precis som de flesta andra på denna sidan gissar jag. 😉

Men jag tänkte ge dej ett tips ang. nätdejting, hur man inte ska skriva i sina mejl om man vill få en chans till en dejt.

Faran som jag som singeltjej ser att många killar gör när det skriver till tjejer är att just skriva hur ensam man är eller att det är synd om honom för att han inte träffat någon tjej…osv..
Vet inte om det är lika vanligt bland tjejer, som det är bland killar. Men i dessa mejl lyser desperationen av att ha "någon" igenom så att den om läsare (i alla fall jag) tänker.
"Tack, men nej tack!"

Jag har nog med min egen ensamhet och mina egna problem. Att inleda ett förhållande med någon som helst vill att man ska skriva ett tröstande mejl och klappa denna person på axeln och säga:
"Det blir bättre, kom så ska jag ta hand om dej och allt blir bra!"

Tänk själv om du skulle få ett mejl från en tjej som skriver att hon är ensam, har inga vänner. Hon mår dåligt och är olycklig. Skulle du känna att det var tjejen för dej?

Nu menar jag inte att du ska ljuga, men att skriva hur jobbigt saker är gör det varken bättre för dej eller den du mejlar med. Självklart ska du skriva att du är sjukskriven, men låt inte hela ditt mejl handla om din sjukdom, så länge inte tjejen verkar intresserad och frågar.

Träffar man någon så hjälper man ju varandra i med och motgång. Men genom att redan i början tala om hur dåligt man mår så är det kört från start. Om du som sagt inte hittar en tjej som faktiskt får en kick att ta hand om och tycka synd om.

Skriv trevliga ärliga mejl, men undvik ord som handlar om dej och hur jobbigt du har. Låter kanske kallt men så är det.

Vad jag ser på bilden så ser du bra ut och när det gäller det så borde du inte ha svårt att träffa någon. Det är helt enkelt din inställning du måste ändra. 
Lättare sagt än gjort, det vet jag. Men kämpa med det! 🙂

Det finns en bra bok om du gillar att läsa som heter "De tio dummaste misstagen klyftiga personer gör och hur man undviker dem" 
Läs den!

Jag är säkert ingen förebild, men trots att jag varit singel i hela mitt liv (40år) och är både ensam och svårt att släppa någon in på livet. Så har jag valt att inte tycka synd om mig själv (även om det är svårt i perioder) för jag blir inte lyckligare av det och chansen att träffa någon är då minimal. Kan meddela att ändrat tankesätt gör nytta! Män faller för mig! Sen ska jag bara hitta nån som jag faller för. 😉

#1 Tack :)

#2 och #3:

Jag förstår precis vad ni menar, tack för att ni skriver. 

Ja, alltså, jag brer inte på direkt med hur "synd" det är om mig i presentationen, skrev såhär t.ex. på en sida: "Haft en ganska tuff uppväxt, trasig familj, och vill inte göra en repris på det när jag själv bildar familj. Trygghet och värme är viktigt för mig" 

Men jag har tagit bort allt sån där nu, ni har helt rätt, vill inte tycka synd om mig heller, och skulle absolut inte lägga över nåt tungt i knät på en annan person jag nyss träffat.

#4 fint skrivet, men too much i första presentation. Skriv om saker du finner inspirerande hellre. Tro mig de flesta har jobbiga saker bakom sig, det är bara det att man väntar lite. Just i presentationen är det fint att du får fram att du är en ärlig och empatisk person. Men ta det lugnt. Lita på mig, jag har forskat om kommunikation :). Den text du hade är fin, varm och rörande, men mellan raderna läser man in att du hela tiden vill prata om hur jobbigt du haft det. = too much just där! Tänk även på att inte verka för ivrig ang familj då vissa på dejtingsidorna är helt desperata har jag hört från singelvänner. Jag vill förtydliga att jag inte torrvara du öser dig på folk! Menar att texten missvisande av den bilden. Tycker du verkar vara en fin person. Allt gott!

Nu är jag inte singel men hade jag hittat dig på en dejting sajt så hade jag lätt fattat tycke för dig. Du ser bra ut och så verkar du ha nånting som dem flesta killar jag träffat saknar, ärlighet! Är så trött på alla macho killar där ute som skryter och ska framstå som guds gåva till kvinnan. Människor säger jämt att dem värderar ärlighet men om ärligheten handlar om psykisk ohälsa eller andra bekymmer så dugs det inte plötsligt. För mig är du en klockren kille! Men då är inte jag som alla andra:-)

#3 

För övrigt så skulle jag ge den tjejen en chans som skriver att hon haft det tufft i livet på sin pres. ;) är inte så lättskrämd av mig, hon kan va hur grym som helst om man lär känna henne :) 

Skriver aldrig tunga mail till någon, det gör ingen glad, hehe :) det är hur jag framställer mig på presentationen som sagt som sätter krokben. 

Tror inte det kommer bli speciellt mycket lättare dock hur jag än framställer mig. Alltid haft svårt att få människor att "se mig" på nätet och irl.

#7 Vill ge dig två tips till! Inte för att det är ngt fel på dig utan för att du ber om konkreta tips. Mitt första tips är att gå en kurs i improvisationsteater, vet många människor som stärkt sin sociala självkänsla genom det (varav en som alltid blev blockerad socialt och typ stum och en annan som alltid kände sig osynlig). Mitt andra råd är att fortsätta ställa frågor om situationer och konkreta grejer där du känner att det inte går vägen. (Samt att vara aktiv på forum om dina intressen, såklart. Lättare att möta en tjej gnm gemensamt intresse för en hobby ön gemensamt intresse för "inte vara singel längre").

#6 Tack, det värmer, tro mig :)

#8 Haha, provade..el ja, jag blev typ tvingad att göra det på ett läger jag var på för många år sen ^^ improvisationsteater alltså. Det gick åt helvete och jag kände mig uttittad och skämdes :) Tror det skulle gå bättre nu dock, det är kul att "flumma loss" och skämta med andra, det gäller att komma över den där rädslan för att andra ska döma en, trygghetsbarriären el vad ska man kalla det.

#9 precis :). Det finns även kurser av typen våga tala inför folk. Där tror jag alla som går har lite stukad självkänsla o därför tror jag det kan va tryggt och befriande. Har inte själv testat ngt av detta, pga är en oblyg person. Men många nära mig är blyga och eller ledsna och har fått mod och pepp av sånt. Men bästa tipset för att känna sig trygg i alla sociala situationer tror jag är dels att utmana sig och inte vika sig för ev rädsla för då växer den, men också: mindfulness. Då lär man sig att snabbt få ner stress och fram lugnet. Flummigt namn men bevisat effektivt mot depp. Mindfulness är ju light-meditation och på Karolinska (och i usa) har forskare bevisat att meditation och mindfulness gör så att hjärnceller som dött av stress (tex av trauma) återskapas! :) de trodde tidigare att en död cell är för alltid död.

#10 Får se om jag vågar ge mig på det där, haha ;) Ska iaf. kolla upp om det finns såna kurser här i krokarna, bra tips, tack :)

#11 till och med reklambyråer och advokatkontor använder mindfulness-träning numera. Finns en bra app för typ 15 spänn. Det känns as-larvigt först men det fungerar. Poängen är att man övar sig på att styra sitt fokus och därmed lär sig att notera – men inte svepas medd i – stressande/deppande tankar som dyker upp. Det är alltså inte avslappning utan tvärtom: vilan kommer gnm fokuset. Och eftersom kreativitet handlar om just fokus så ger MF-träning ökad kreativ förmåga enl forskningen. :) ska inte användas av folk med stora psykisk obalans/sjukdom men depp = ok. Landstinget ger mindfulness på remiss till utbrända. Du vet känslan av att vara utomlands? Det folk gillar med det brukar ju vara just den medvetna närvaron; man lägger märke till luften mot kinden. Man noterar hur trottoaren ser ut. Man är fri från oron för sedan och förut för att man för en gångs skull är totalt närvarande..DET är mindfulness.

Och glöm inte att, Det vackraste en människa kan bära, det är ett Leende.

Tråkigt! :( Dock förstår jag mig inte på dejtingsidor. Är det inte en bra idé att ex gå ut på krog/klubb och försöka träffa nya människor?

Har aldrig vart med på en dejtingsida och inte haft problem med förhållanden…känns som det är mest oseriös på dejtingsidor efter vad jag har hört från andra :(

Lycka till i alla fall! :)

#14 Nä, börjar tröttna på nätdejting, känns så stelt, och det går ju inte att visa vem man är riktigt där ändå. Brukar inte känna mig så "hemma" på krogen, lite blyg och så känns det rätt drygt med vrålande musik i bakgrunden om jag vill prata med någon.. "HAR NI FEST ELLER?!" ^^

Tack :)

#13 Ja, inget man gör automatiskt när tillvaron känns kass, men jag ska nog tvinga fram ett fint Borat-smile nästa gång jag står vid den söta tjejen i ICA-kassan! ;p

Har också tröttnat på nätdejting och puben känns också väldigt ytlig. Tror bästa stället att träffa någon är IRL.
Gå med i lite olika föreningar. Tycker du om eller äger katter, så gå med i en kattklubb. Finns massor av singeltjejer där. Eller skaffa dej en hund och gå med i någon hundklubb. Börja träna på gym eller friskis och svettis. Sök dej till ställen där det finns människor oavsett kön.

Lycka till! :-)

#16 hmm…det där ska du kanske inte göra :P Skulle tyckt det var riktigt creepy :P

Har aldrig stött på en krog men riktig vrålmusik, du kanske bara letat på fel ställen? Du skulle ju kunna gå dit och ex fråga någon tjej om du får bjuda på en drink eller så…så kan man börja konversera på det sättet! Men inga läskiga smiles i kön, usch nej :P

#17 är ett geni, katt är vägen till en kvinnas hjärta. Om du inte är super-allergisk: Skaffa massa katt-tjej-kompisar. Du ska såklart inte fejka att du är kattfantast. Men är du det inte redan så kommer du bli det så fort du börjar umgås med katter (dom som säger att katter är lömska har bara inte lärt sig katters språk, en katt säger "lägg av är du snäll" flera ggr på kattspråk innan den daskar till ngn och de flesta katter rivs aldrig). Katten har 100 olika ljud med olika betydelse. Och så är den nästan synsk och tröstar en. Kort sagt: en fantastisk hobby och dessutom effektiv depplindring (det är bevisat i forskning). Börja jobba extra på ett Katthem! Då kommer hundratals tjejer ha anledning att prata med dig om ert ge ensamma intresse. Och du kommer bli gladare för man blir glad av att hjälpa och av umgänge med djur. :D

Håller med #19, katt/hundhem är nog en riktig höjdare att jobba på! Många tjejer smälter också för killar som bryr sig om djuren…;)

#17 Tyvärr allergisk mot katter..dammit..där sprack det ;P Vill ha en hund, men får vänta med det tillsvidare, ska jag ut i jobb snart så funkar det inte, kan ju inte sätta blöjor på jycken liksom ;) 

#18 Klart jag ska, alla kassörskor kommer ducka av skräck varje gång jag är där sen ;) Mmm, har varit tillräckligt mycket ute i svängen för att veta om att många tjejer utnyttjar det där friskt. Man bjuder på en drink el två, sen försvinner människan till någon annan kille och gör samma sak, haha :D 

Men det är väl inte bara stygga flickor som går ut kanske..or is it? 😎

#19 Älskar djur, jag mår bra av interagera med de flesta djur, absolut. Hade jag inte varit allergisk mot vissa så hade jag nog utbildat mig till veterinär el djurskötare :)

#17 & #20 "Hundhem" kan jag lätt tänka mig att jobba på, känner inte till några i korkarna dock, får kolla upp det.

korkarna…krokarna* :D

En hund som snackar så här skönt vill jag ha ❤️

#24 Ja kolla hundhem! Och kolla om ngn behöver hundvakt ibland! Kanske en tråd om det på hundar i fokus? Go go go!

#25 Ska allvarligt göra det! Vad bra humör jag blev på nu, kände mig riktigt låg tidigare idag. Det är skönt att prata med er som förstår ens tankar och funderingar, tack 🙂

@ChristianK: Känner igen mig en del i din beskrivning när det gäller vänner. Jag känner mig också ofta ensam och har liknande "problem" med vänner som du har. Jag har som du fått vänner genom utbildningar men det är bara en enda person som jag ser som en mer nära vän.

Dock är hon ganska svår många gånger, en person man ska tjata och fråga flera gånger för att man ska kunna bestämma att ses trots att vi har väldigt trevligt när vi väl ses.

Det gör ju att man sitter ensam alldeles för mycket och ibland struntar jag helt enkelt i att fråga henne om att ses då jag tycker att en vänskap ska vara ömsesidig.

Dejtingsidor har jag ingen erfarenhet av men däremot flera sidor där man söker vänner. Du kanske redan fått de råden här men något jag själv alltid följer är att jag inte avslöjar att jag är ensam och liknande i annonser.

Man blir då alldeles för lätt sedd som "skum" och udda trots att man inte är det och just ärligheten kring ensamhet är ju inte det första en person behöver veta. Viktigare då med personlighet.

För min del har det här med brist på vänner pågått i flera år trots att jag också gjort många försök på helt "normala" sidor att just hitta vänner. Tror att det handlar en hel del om tur och tajming. På 100 svar kanske man hittar en att fortsätta umgås med.

Måste i alla fall kännas "bra" att kunnat få hjälp till antidepressiva, har själv funderat på att söka såna hjälp för att få det lite lättare i vardagen, att lättare kunna hantera ensamheten.

Jag vet inte om man får göra "reklam" för sajter. Men jag har varit med på en sajt i många år. Många sajter är ute efter bara sex, bara livspartners osv. Denna tycker jag är en blandning av allt, även vänskap eller några att bara chatta med. Det finns rötägg överallt brukar jag säga och självklart finns det ett gäng även på denna sajten MEN några av de bästa vänner jag haft har jag träffat här.

#27 Vet vad du menar, drygt när man alltid själv måste höra av sig till andra, och ingen visar intresse att själv höra av sig. 

Ja, lider du av social fobi el depp, ångest, av att vara ensam mycket så tycker jag helt klart att du ska rådgöra med din läkare om vad som kan hjälpa dig. 

Mycket handlar om hur ens livssituation ser ut. Nu har i stort sett allt känts och varit rätt jävligt i vardagen för mig, så då behöver jag antidepressiva för att hålla mig över ytan. Konditons & styrketräning hjälper en smula också.

Men den bästa medicinen är såklart social kontakt och vänskap, det betyder så mycket för ens välmående. Hoppas du hittar fler sjysta människor att umgås med :)

#28 Kände inte till den sidan, ska helt klart kolla in den, tack för tipset :)