Ensamhet iFokus

Ensamhet

Etikettensamhet
Läst 2093 ggr
[Nisseplupp]
0

Wild world

Hej hej! Det var ett tag sen man var inne här men jag har varit lite upptagen samt inte orkat. Hoppas det är bra med er alla och att ni tar hand om er!

Bara några veckor kvar till skolan börjar igen, är nervös ( som vanligt) och hoppas att den första veckan går fort så jag kan ta med mig min vovve andra veckan. Känner mig säkrare med vovven i närheten, han är en tuffing, min partner, och han vet hur jag har det just nu. Jag har börjat att småpacka lite och skriva listor på vad som ska packas ner och vad som måste köpas till skolan. Måste försöka komma på vad jag hade med mig förra året och packa ner men det är svårt att komma ihåg allt. 

Jag har jättebekymmer just nu som jag klurar och försöker hitta svar på men jag kommer ingenstans. Det står bara still och jag blir frustrerad och irriterad. Jag vet inte vem jag är och jag vet inte vad jag vill göra. Jag vet inte vad jag vill göra i framtiden, vad jag vill hålla på med. Jag ska börja andra året på naturbruksgymnasium och läser djursjukvård MEN jag känner redan nu att jag kommer inte alls att jobba med detta, så jag försöker att komma på vad jag vill göra med mitt liv. Det är jobbigt och jag funderar och klurar så mycket att det låter i hela kroppen. Jag är stressad pga skolan och mina bekymmer så min kropp ''knakar'' hela tiden. När jag tuggar så låter käken jätteäckligt men det är pga stressen tror kompisen. 

Jag har faktiskt haft bra stunder också! Jag har varit mycket hos kompisen och sovit över där. Vi har pratat och pratat, varit ute sent på nätterna och bara gått omkring och pratat mer, umgåtts och bara varit helt enkelt. Besökte även Ullared med mamma och kompisen samt lill-moster och hennes barn så jag fick handlat lite saker till vovven. Ska åka och campa med mamma också! Trodde att vi skulle ha med oss iallafall 2 hundar men det visar sig tydligen att bara jag och mamma ska åka. Visst ska det bli skönt men känns ändå konstigt, vi har alltid åkt med hundarna men jag tror att hon känner att något inte är riktigt som det ska, hon har även sett att något inte är helt okej. 

Hur menar jag då? Jo, jag har sår. Det hela började för en herrans massa månader sen. Då var jag nere i en helvetes djup svacka och hade ingen levnadslust. Var ledsen och kände mig helt övergiven och ensam i världen pga pappas död. Jag var så ledsen att jag tog en plastbit och bara skärde. Jag tvättade och gjorde rent för att det inte skule bli infekterat och sånt och nu har jag ärr på både handleder och ben. Så, tror det var 1-2 månader sen som jag gjorde om det. Fast denna gången hade jag ett skalpel blad så dessa sår blev djupare och ''finare'' än de andra. Gjorde samma procedur med dessa och det har läkt bra, river inte upp dem utan låter dem läka ifred. 

Jag vet att det inte löser några problem att skära sig, det gör det bara lite värre. Men jag är bara människa och att vara människa innebär att man gör misstag, de kan vara små och de kan vara stora. Jag har accepterat att det har hänt, jag går vidare. Visst kommer jag alltid att bli påminnd om mina misstag och mina fel beslut jag har tagit den senaste tiden, men det får jag leva med. Jag går vidare.

Människor som tittar, som försöker att se hur det ser ut och så, som inte VÅGAR fråga bara, skyll er själva. Frågar ni inget så får ni inget veta. Jag skäms inte över vad jag har gjort, jag delar hellre med mig och kanske till och med kan hindra någon annan från att skära sig. Jag delar gärna med mig av min historia och kan jag så hjälper jag till. Jag går vidare.

[T-Johan]
1
#1

"Vild värld" (eller hur det stavas) Jag har läst det du skrivit ett par gånger, men jag ska ärligt säga dig "plupp" att jag har "nollkoll på läget". Det finns kanske någon som skrivit en artikel i ämnet "själv skade beteende". Undrar om inte Felicia kan ha något. Kolla bland artiklarna på ensamhet och se om det inte finns något intressant. Att arbeta med djur är annars "balsam för själen". Fast det är nog som du säger, svårt att hitta ett jobb. Det kräver nog vidare studier efter gymnasiet t.ex. högskola, universitet.

[T-Johan]
2
#2

Jo då Felicia har skrivit en kanonfin artikel "Själdestruktivt beteende" på fösta sida på Ensamhet. Läääääääs! Stanna upp och fundera, "var kommer Plupp in i bilden?"

[Nisseplupp]
1
#3

Det är svårt att få jobb inom djuryrket. Oftast lyckas man få bra jobb om man har gått högskola eller liknande men jag känner att det orkar jag inte med direkt efter gymnasiet så jag satsar på att ta ett ''ledigt'' år efter gymnasiet. 

Jag läste artikeln och den är bra, den är fantastisk faktiskt. Jag har alltid klarat mig själv och rett ut mina problem på egen hand så det känns helknasigt om jag skulle få hjälp. Jag litar inte på någon förutom min bästa kompis men just nu har hon det lite knakigt och då känner jag att jag inte vill börja babbla om mina bekymmer när hon själv har egna..

Men jag går vidare. Jag vet nu att jag måste gå vidare och liksom göra något med livet, hitta lyckan och typ en mening med mitt liv. Jätteknasigt men jag känner mig faktiskt rätt okej nu!

[T-Johan]
1
#4

Det är bra att du känner dig OK. Glöm inte att det bara är att höra av dig om du blir "nojjig".

[Nisseplupp]
1
#5

Tack! Skönt att veta att man kan höra av sig och få höra andras åsikter och så, det hjälper en hel del :)

[strutter]
1
#6

Tror på dig! Du låter så klok och medveten 🙂!

[Tuulikki]
0
#7

Jag hoppas innerligt att allting ordnar sig för dig vännen, det förtjänar du verkligen❤️

Jess89
0
#8

#0 Jag vet precis hur det känns och vara nervös inför skolstarten. För min del hade jag mer eller mindre ångest för att jag visste att jag skulle få en massa och göra. Men det löste sig och jag klara det tillslut.

Om du är osäker på din utbildning skulle jag råda till att prata med någon studievägledare(tror jag det heter på gymnasiet). Känner du att du orkar härda ut de åren du har kvar eller vill du byta program reda nu? I så fall gör inte som jag och vänta för länge. Jag bytte program för sent.

Hur du än gör ett stort lycka till med skolan!

Vänliga hälsningar Jessica
medarbetare på socialt stöd & Anhöriga

[Nisseplupp]
0
#9

#6 Tack! Jag har mina stunder! 🙂

#7 Jag hoppas verkligen hoppas jättemycket att det ska lösa sig någon dag, för jag vill det! ❤️

#8 Sen har jag ju redan gått 1 år men det känns också nu jättenervöst. Bor på internat under veckorna vid skoltid och då bor man ju med andra och jag klarar inte riktigt av alltför livliga och tjejiga tjejer.. Alltså jag vet ju inte ens vad jag vill läsa om jag nu vill byta, så jag kanske ska ta reda på det IFALL jag vill byta. Det är bara 2 år kvar och sen tar jag studenten och har jag redan härdat ut hela mellanstadiet och ett gymnasieår så kan jag väll härda ut 2 år till 🙂 Tack så hemskt mycket, jag tror det blir bra efter ett tag!

Jess89
0
#10

#9 Har du några trevliga/bra klasskamrater och umgås med? Det brukar underlätta mycket och ha folk och umgås med. Att bo på internat måste vara en utmaning. Hur trivs du på internat?

Tänk på att du kan alltid ändra arbete/utbildning senare i livet. Om du känner att du kan härda ut de två åren som är kvar så tycker jag att du ska göra det.

Vänliga hälsningar Jessica
medarbetare på socialt stöd & Anhöriga

[Nisseplupp]
0
#11

#10 Jag har 3 underbara människor som jag umgås med, det är allt. Alltså, jag kan tycka att det är för rörigt och livligt på kvällarna då vi är ''lediga'' och de andra som bor där brukar ofta (främst killarna) knacka på folks rutor, busa och ha sig och jag kan tycka att det är liite jobbigt. 

Jag sitter oftast inne på mitt rum eller på en av kompisarnas rum och bara är där liksom eller så går jag ut och joggar lite, promenerar med hunden, går in och pluggar så jag umgås inte så mycket med andra. Men det är något jag har valt själv typ då jag känner att det räcker för mig, jag behöver inte ha fler kompisar. Det är bra med en liten grupp som förstår varandra och alltid kan hjälpa varandra om man behöver prata eller så. 

Jag känner lite så som du säger att jag kan alltid läsa något annat samt jobba med något annat men jag ska nog ta en paus efter gymnasiet för att samla mina tankar och komma på vad jag vill 🙂

bamse6311
1
#12

Hej Nisseplupp.

Man "måste" inte bestämma sig för vad man skall jobba med resten av livet redan när man går andra året i gymnasiet.

Visst skall man gå en inriktning som man tycker är intressant och kul samt som kan ge dig personligen något och all kunskap är en bra ryggsäck att ha med sig genom livet.

Andra året på gymnasiet, då är du väl 16-17 år och i den åldern är det inte lätt att varken veta eller bestämma sig för vad man skall göra och jobba med resten av livet.

Jag har en son (Alexander) som numera är 24-år.

Redan när han var i 10-års åldern så hade han bestämt sig för att bli advokat och det höll han fast vid.

När han sedan började väl skulle välja linje till gymnasiet så var det den inriktningen som han fortfarande hade men med skillnaden att kanske inte bli just advokat utan mer affärsjurist vilket ju är samma utbildning i botten och med samma inriktning på juridik.

Nåväl, när han var runt 15-år så började han på eftermiddag och helger jobba i en butik som heter Mobilexperten och han älskade sina lurar men kanske mest att göra affärer.

Under sista året på gymnasiet och då både jag och hans mamma var övertygade om att det var juristutbildningen på universitet i Lund som skulle bli nästa anhalt direkt efter gymnasiet så bestämde han sig för att ta ett sabbatsår.

Vi föräldrar hade inget att säga, han hade helt enkelt bestämt sig för att ha ett år skolledigt och jobba.

Han fick då heltid på Mobilexperterna och när det där sabbatsåret från skolan började gå mot sitt slut så blev han headhuntad av ett företag som sålde abonnemang till företag.

Ett tufft och hårt jobb där en stor delen var provision men han sålde riktigt bra och började tjäna riktigt bra med pengar.

Universitet då?
Nej, han älskade jobbet han fått och ville fortsätta så det blev ingen juristutbildning för hans del.

Numera är han fortfarande kvar inom telefoni/datorer på det sätt att han numera säljer telefonväxlar till större företag och han trivs som fisken i vattnet.

Dessutom så tjänar han oförskämt mycket pengar.
Om jag får skryta om min son så hade han förra året en lön på över 700k.

Det viktigaste är ju dock att han älskar sitt jobb även om det nu inte blev vare sig advokat eller jurist.

Med allt detta menar jag NissePlupp att i din ålder så är det väldigt svårt att bestämma sig för vad man skall syssla med resten av livet.

Det viktiga är ju att du går en linje som du gillar och som du tycker är kul samt ger dig något och gillar och då kommer ju också betygen att bli bra.

NissePlupp, du skriver att du har tre underbara som du umgås med och det är ju helt fantastsikt.

Tror inte att det är många som kan påstå att de har tre "underbara vänner" som du har.

Som du själv skriver så funderar du på att ta en paus efter gymnasiet och är det så som du känner så skall du ju göra det.

Efter 12-år i skolan så är det nog inte helt fel om man känner så.

Kanske du precis som min som hittar andra vägar som får i dig på helt andra yrkesbanor än du kanske i dagsläget inte ens funderat eller tänkt på.

Livet har så mycket att ge och erbjuda och när man läser dina inlägg så ser man ju att du tänker framåt och vill något även om du just nu idag inte riktigt vet vad du vill jobba med i framtiden.

Framtiden kommer alltid för och med den så kommer också efterhand en otrolig massa möjligheter.

Önskar dig allt det bästa inför kommande skolstart och framtiden.

Bästa hälsningar,
Bertil

[Nisseplupp]
1
#13

#12 Jag skulle vilja ta ett sabbatsår och kanske dra iväg till Indien och titta på elefanter, lära mig om deras religion och besöka olika tempel osv. Sen har jag alltid älskat Buddha och hela hans hisoria så jag skulle vilja åka och studera buddhism, åka runt och besöka gamla byar och tempel och kanske om jag har tur så kanske jag kan finna min ''mening'' i livet, min lycka. 

Jag fyller 17 om ca 2 månader och ska börja andra året på gymnasiumet så jag har ju lite tid att fundera och komma på vad jag själv tycker och tänker om allt. Jag har alltid varit inställd på att jag ska läsa och jobba med djur men nu på senare tid så har jag som sagt kännt att det kanske inte alls är vad jag ska jobba med. 

Men jag har ju hela livet på mig att fundera och tänka, så jag slappnar helt enkelt av och ser vad som händer.

[T-Johan]
0
#14

Nisseplupp, du behöver inte åka till Indien för att bli/studera Buddism eller besöka Buddha tempel. Det finns tempel och munkar/nunnor i nästan varje större stad numera. Det är bara att fråga någon "asiat" så får du besked. Men fet är bra att vara påläst, för buddismen har olika "inriktningar".

[Nisseplupp]
2
#15

#14 Det känns mer verkligt för mig om jag skulle åka till Indien. Sen har jag en enorm lust av att åka utomlands! Det är ju helt magiskt att åka utomlands och har man aldrig gjort det förr (som jag) så blir det det största äventyret man kanske någonsin kommer att uppleva!

Jess89
0
#16

#14 Om du vill utomlands kanske du ska passa på när du studerar? 🙂Vet att skolor brukar kunna hjälpa till med en del angående det. Jag kan iof inte allt men en studievägledare säkert kan hjälpa dig.

Vänliga hälsningar Jessica
medarbetare på socialt stöd & Anhöriga

[Nisseplupp]
0
#17

#16 Jag har chans att åka utomlands nu när jag börjar andra året, har praktik och då kan man åka till frankrike, irland, tyskland och lite annat. Jag och en av mina kompisar funderar på att pka iväg tillsammans och praktisera så vi får se hur det blir med det! 🙂

Jess89
1
#18

#17 Då önskar jag er lycka till och hoppas att ni kommer iväg utomlands för praktik. 🙂

Vänliga hälsningar Jessica
medarbetare på socialt stöd & Anhöriga

[Nisseplupp]
0
#19

#18 Tack så mycket! 😃