Jaga människor.
Varför måste alltid jag jaga efter folk att vara med, ingen grabbar tag i mig?
Alla i klassen är bästa vänner förutom jag, två bjöd in massor till en grej dom skulle ha men INTE mig. Går vi hela klassen är det grupp, jag, grupp.
Usch det låter inte så roligt. Vilken årskurs går du i? Kom du in som ny i den klassen?
När jag började högstadiet så kan jag in som ny en klass som redan kände varandra och jag blev utanför. Sen dess har jag varit ensam.
MVH Ylva 
* Bloggen om mitt liv *
#1
Jag börjar sjuan, och dagen vi var där på besök lämnade den ända av mitt kön mig för några andra även fast hen sagt veckan innan ''Vi är i sjuan''.
Vi möttes på morgonen, men sen var hens vänner mycket mer intressanta än mig. Även min andra kompis, lämnade mig.
Jag har gått med mina klasskamrater ända från förskolan. Fick med mig 3 från dagis. De gick över gränsen när några hade en liten fest för vi slutat skolan, alla som bodde nära var med men jag som bodde närmst satt hemma och kollade på bilderna dom skickade.
Mycket dåligt gjort av dom. Har du pratat med någon vuxen om detta? Kanske skolan?
MVH Ylva 
* Bloggen om mitt liv *
#3 Jag har ju pratat med mamma, då hela familjerna var inbjudna så tyckte jag liksom synd om mamma. Det var dom jag brukade sporta med. Det är ju sommarlov.
Låter ju inte roligt. Hoppas du får en bra sommar iaf.
MVH Ylva 
* Bloggen om mitt liv *
Det låter inte alls kul! :( jag har också varit med om detta, det är riktigt trist…
Hej.
Det är egentligen för jävligt och tänk sp barn och ungdomar kan vara elaka.
Egentligen så är det svårt att förstå hur människor kan göra så överhuvudtaget.
När jag läser din historia så tänker jag på Nina som var med "Mot alla odds".
Hon berättade i det första programmet om hur det var att gå i sjuan och högstadiet utan att han någon vän.
Ingen ville umgås med henne, hon rörde sig för sakta och kunde inte hänga med alla andra.
Nu i Mot alla odds så bevisade hon ju vilken helt underbar kämpe som hon är utan att någonsin ge upp.
Nu har hon gjort en sådan prestation som ingen annan tjej i hennes klass säkert skulle kunna göra om.
#DCP, jag är övertygad om att du kan göra bedrifter som ingen annan i din klass kan göra.
Skit i dem och bevisa för dem att det trots allt du som är BÄST vad de än säger.
I slutändan så är det alltid de som är taskigast som förlorar DCP och sådana som dig som vinner.
Kör hårt och var dig själv.
Bästa hälsningar,
Bertil
#7
Det kommer tyvärr inte gå, så tänker väl alla men ändå.
Enligt mig förlorar mina ''vänner'' på att jag ej är deras vän mer men så ser inte dom det, ibland kan dom helt ur tomma luften ''Asså du är ganska dryg det vet du va?''
Sätter jag mig flyttar dom på sig.
@#8
Det var ju precis som skolkamraterna gjorde mot Nina.
DCP, jag är övertygad om att till sist kommer du att bevisa att du var och är bättre än någon av de andra av dina skolkamrater.
För att bevis det så måste man inte vara med i mot alla odds och man behöver inte klättra i berg.
Att bara vara "sig själv" är nog det som vinner i längden.
Jag förstår hur du känner och vad du går igenom.
Dock så är jag helt övertygad om att du kommer att ta dig igenom det här.
Du kanske tycker att det låter som en utopi det som jag skriver men om något år så tror jag säkert att du efter skoltiden har skaffat nya vänner och en ny gemenskap.
Får jag fråga en till sak DCP, är du den enda i din skola som känner sig utanför och inte har några kompisar?
Jag tror nämligen inte det och jag inbillar mig att det säkert finns andra som du kan knyta kontakter med på din skola.
Alla tjejer eller killar för den delen behöver ju inte vara med den "häftigaste" kompisen vare sig det är en tjej eller kille.
På den tiden i hedenhös tid som jag gick i högstadiet så var vi tre kompisar som hade ett gemensamt intresse av DX:ing och vi tre höll ihop med vårt lilla intresse.
Vi spelade INTE fotboll eller hade andra sådana idrottsliga intressen som alla de andra.
Vi gillade DX:ing och även om vi bara var tre stycken på ett högstadium med flera hundra elever så höll vi tre ihop.
Alla de andra fick spela fotboll och allt annat de höll på med.
Vi tre var "outsiders" och så småningom så klarade vi oss bättre i livet än många av de där sportnördarna.
Vad jag menar med allt det här DCP är att det kanske i det långa loppet du som är den stora vinnaren.
När alla dina nuvarande skolkamrater kanske sitter där i förorten utan jobb eller framtidstro så är det kanske du som tillsammans med din kommande man har både Villa, Volvo och Vovve vilket inte är det sämsta här i livet.
Bästa hälsningar,
Bertil