v åndas lite
sitter framför datorn o våndas lite.ska iväg på ett julbord ihop med mina anhöriga och egentligen så känner jag inte för att åka dit men vill heller inte avstyra det.julbordet är kl fem,men är ganska långt till så vi åker nog redan nån gång mellan halv fyra och fyra.det äts o sedan är det ,ja,lekar man ska gissa olika saker o jag brukar inte lämna in det för att jag vill inte hamna i blickfånget fall jag skulle vinna,att gå upp o hämta nåt pris känns ganska så jobbigt.men får väl försöka stå ut med det ändå.sittningen är ungefär 3 timmar
![[T-Johan]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Det känns lite "påtvingad" social aktivitet. Själv har jag slutat med julbord. Inte för att jag inte tycker om maten. Men jag tar rätterna var och en för sig. gärna som middag. Lutfisk är super gott. "Lekarna" roar mig inte häller. På skolan är mitt klassrum fritt från "julatribut". När SFI lär invandrarna dansa runt granen, får dom som inte vill vara med komma in till mig. Men det är klart 3 timmar om året kan man "bränna", för "fridens" skull.
Huja, tre timmar. Nä jag vill inte heller vara med och leka för då kan ju alla se mig och det hatar jag. Skall på julbord på fredag men jag hoppas verkligen att det inte blir några lekar. Har inte ens tänkt tanken att det skulle vara något sånt. Ja i min värld alltså.
MVH Ylva 
* Bloggen om mitt liv *
Vid läsningen av er inlägg, mins jag egna hemska upplevelser av panikångest när jag har varit tvunget vara med i dom tillställningar som för alltid var en skräck i förväg och en obeskrivlig spänning i kroppen under tiden 'festen' pågick.
En gång mins jag att kunde inte äta nogot för att mina händer skakade; nogon frågade varför jag inte åt och jag sade att jag var inte hungrig.
Nu när jag äntligen är ganska fri från den rädslan så har jag inga 'fester' att gå till.
Är dock glad att jag utsätte mig medvetet för just det som var obehågligt; tror att det har gjort mig mer fri.
Har märkt att med tiden har allt blivit lättare när det gäller det sociala spelet, för man inser också att flesta har nog med sig själv och flesta har en otillräcklighets kännsla när dom är med i en tillställning som dom inte är så vana vid i vardags.
julbordet blev faktiskt ganska så trevligt och de negativa förhoppningarna jag hade kom lite på skam.maten var god o konversationen runt bordet trevligt även om jag inte deltog så mycket i dem.sitningen varade från fem o klockan var ungefär fem över 8 då vi åkte därifrån.det här julbordet är en tradition vi har haft sedan 1994 och nästa år ska i så fall bli 20 årsjubileum.
Trevligt att allt gick bra och gav en positiv känsla. #3 Din beskrivning är "klockren". Det märks att Du har "tänkt till"! Det är av godo att analysera orsak och verkan.
#4 Vad roligt att du kunde se det trevliga där
#5 Tack för uppmuntrande ord; det har tagit minst 40 år för mig, men bättre sent än alldrig
Starta ny diskussion