Bra att tänka så. På tal om det. Denna veckan har vi varit enbart två på jobbet. De andra har fortfarande sin julledighet. När vi kom att prata, min kollega och jag, sa hon plötsligt, mellan småpratet - "vad jag önskar att jag kunde vara så glad och skratta jämt som du". Förutom att det gjorde mig ont om henne, så blev jag riktigt förvånad. Jag är långt ifrån glad och insåg inte att jag skrattade jämt… Men kanske ändå. Det är ett bra sätt att hantera problem. Visar man att man blivit illa behandlad blir saker bara värre. Bättre då att samla sig och prata om problemet när man mår bättre. Sen gör ju skrattet att man "lurar" sig själv att man mår bra.

Jättebra

Kan i förbifarten säga att jag är för det mesta glad o ler till nästan alla människor jag möter. O antingen säger jag hej med ett leende på mina läppar eller så nickar jag ett hej med ett leende på läpparna. Det slår aldrig fel, för jag får alltid ett leende tillbaka.

#2 jag gör oftast samma sak, hehe  Får ibland lite konstiga blickar, men det är jag van vid.

Man blir aldrig för gammal för att lära.

Man saknar inte kon förän båset är tomt.

Tårar kan fylla ett helt hav.

En kvinna utan man är som en fisk utan cykel.

Jag kan motstå allt utom frestelse.

En lydig man är en lycklig man.

Ensamhet är inte när  ingen kommer på besök. Ensamhet är när man inte har någon att besöka.

Det ser aldrig så illa ut som det i själva verket är….

#7 Förhoppningsvis ;)

#8 Förhoppningsvis inte skulle jag säga

När den late behöver hjälp är alla han,s vänner.

Där fina och ofta dyra middagar serveras, där de stora festerna och sermonierna är, där det ofta är gratis, där andra betalar___ Där flockas ofta Gamarna.