Oj, vilken dag!

Kompisen kom med alla sina barn, jag bjöd på frukost för det tycker jag är kul. Sedan började jag röja på min uteplats, möblerade om och sådde ringblommor. Samtidigt som jag underhöll barnen. Helt underbart. Älskar dessa barn o deras upptåg. Vi två snåret kom vi på att vi skulle ta en tur med bilen för att kolla in lämningar efter ett torp från 1600- talet. Men halvägs så brakar växellådan sönder på min kompis bil, vi fick tillslut hjälp av en vänlig familj i skogen. Mannen kunde mycket om bilar, så han fick in tvåans växel i bilen så att vi i alla fall kunde ta oss hem. På vägen hem i med att vi bara kan köra på tvåan så går avgassystemet sönder med.

Så nu står kompisens bil bara där. Han är helt förtvivlad för han har inga pengar och inte jag heller.

Så bakom hans rygg ska jag nu söka efter en växellåda och avgassystem till hans bil och hoppas på att det finns någon vänlig människa som inte behöver sina delar till sin bil.

I alla fall, väl hemma, så bjöd jag dem på mat, för vi var hungriga som sjutton o mitt blodsocker hade skjutit i höjden. Så nu har jag lärt mig att inte åka hemifrån utan mina mediciner. För en utflykt som bara skulle vara någon timme, blev istället fyra timmar.

Ändå är jag positiv i allafall, för vi hade tur med vädret och att vi stötte på familjen som kunde hjälpa oss med bilen så att vi kom hem.

Nu har kompisen lånat min bil, för jag vill inte att han är billös när han har barnen, ifall att det händer något.