Den bästa hjälpen får du om söker hjälp via Jourhavande, eller ring 1177, ibland kan de t.o.m. boka tider. Annars har du väl en vårdcentral som kan remittera dig till psykologhjälp. Du behöver annat än tips från medmänniskor.

Det du först ska inse är att det gått igenom/går igenom är inget ovanligt. Så du är inte udda på nåt sätt.
För att komma ur det här stadiet skulle jag ha börjat med långa, raska promenader. Det frisätter en massa trivsamma hormoner och då åker du upp några pinnhål i humör.
Ibland känner jag mig ganska osocial och ensam och då tar jag mig ner på puben och tar ett par öl. Ibland träffar jag nån jag pratar med, ibland inte. Känner mig mer "med" i livet då.
Har du några intressen? Se om det finns nåt där och ta i. Föreningslivet.

Ja, det är svårt att få vänner här av någon anledning. Har du syskon?

Psykolog är ersättning för vänner i detta fallet och det passar inte alls bra, enligt min mening. Jag ser att han är en bra människa och sådana är oftast trakasserade i det här samhället. Jag tycker att mobbarna och olika främlingsfientliga, elaka och onda personer ska gå utredas av specialister, inte de trevliga och ensamma. Det är fel i hjärnor på de elaka, inte på dem som är trevliga. Det är något som är fel i skolsystemet och i socialistiska politiken med deras värderingar och normer som bryter traditionella mänskliga värderingar och normer, att samhället har blivit upp och ner. Det pågår en epidemi av psykiska sjukdomar, sådana som ADHD, psykos, kriminella beteendestörningar - Sverige är mest drabbat av det i hela Europa. Det är svärt att träffa någon vänlig själ och ennormal människa pga det här. Så det är inte TS problem utan omgivningens problem, att han känner sig ensam och ingen vill vara vän med honom, endast därför att han är till exempel, inte superrik och har inga nyttiga korrupta kontakter som de flesta materialistiska människor är ute efter, de som har "massa vänner". Bättre ensam än med massa materialistiska fejkade vänner, enligt min mening. Men 1 vän är bra att ha. Mitt råd: skaffa dig hellre en flickvän och bilda en ny familj, då ska du ha bösta vänner. Inte fejkade kompisar med alkohol (öl) i handen.

Hur mår du idag?

Allt är ju lättare sagt än gjort, men de vanligaste sätten att hitta nya kontakter är genom vänners vänner, internet (dejtingappar/vänskapsappar/facebookgrupper) och att börja göra någon aktivitet. Nu vet jag inte vad du har möjlighet att göra men prova på vadsomhelst. Om allt känns så trist, varför inte bara prova någonting, det kan ju knappast bli värre. Bågskytte? Festivaler/konserter? Om du har hund, någon lokal hundklubb? Dra på mässor/event? Jakt?

Det är verkligen inte lätt, har själv sjukt svårt att träffa nytt folk. Men jag känner att lättaste sättet att prata med nytt folk är genom vänners vänner samt genom skola/jobb. Dock så har jag inte ork/vilja att ta det längre än så tyvärr. Men har man inte svårt att slänga lite käft (vilket jag har) så kan man ju lätt skaffa nya kontakter bara man har någon form av community/ställe med andra människor, om det är så är IRL eller online.

Önskar dig lycka till och hoppas att det inte känns lika tungt snart.

#0: Hej!

Ja, det är många som är ensamma i vårt land över 40% är ensamhushåll bara i Sverige.
Men att ta cykeln eller en rask promenad som de sa tidigare i ett inlägg är aldrig fel för att få upp humöret. Gå på gym el. annan träning. Börja sjunga i en kör, sök sig till något studieförbund och gå med i en studiecirkel. Varför inte läsa någon kvällskurs på högskola/universitet (om det finns någon i närheten) där kan man lära känna lite nytt folk. Gå till biblioteket och läsa dagstidningar och ev. låna böcker också. Sök upp lite olika föreningar. Kommunerna har ofta en lista på vilka föreningar som finns i den kommun man bor i. Så ta kontakt med din kommun så får du en sådan lista. Kanske det finns något där som du kan tycka verkar trevligt att vara med i.
Börja på någon danskurs, man kan vara ensam och anmäla sig. Bara man meddelar dem om detta. Teatercirklar/föreningar brukar finnas (där måste man vara social med varandra), målerikurser etc.
Puben är inget ställe man lär känna nytt folk på, de är bara ute efter en öl eller två och att glo på folk för att sedan ragla hem. Det mest meningslösa man kan sysselsätta sig med det är bättre att lära känna folk under andra sammanhang och när de är nyktra.
Prata med folk i affären som står i närheten, man kan t.ex. kommentera varor hur dyrt det har blivit eller att de inte har just det märket du vill ha eller vad det nu kan vara som passar just för det tillfället. Man kanske inte lär känna någon just då och där men det kan vara en början till att någon ser din person och ses man igen i affären kan man ju alltid så där apropå säga men där är ju du igen som jag snackade med sist jag var här el. dylikt. Människor är mer ensamma än man tror och att prata lite med folk är inte fel ändå. Säg jag är ny här i stan och vet inte så mycket om vart man går för att roa sig och träffa folk har du något bra tips till mig. Kan ju vara värt ett försök. Vänder vederbörande på klacken och går därifrån, då är det ingen du skulle velat umgås med i alla fall.
Ibland brukar det finnas singelklubbar som är seriösa och till för att lära känna folk och få nya vänner. En del kommuner har träffar/sammankomster för dem som är "nya i stan/bygden". Vad gör det om du bott där ett tag du är "ny" för det är inte din hemort.
Gå på jobbets afterwork eller förslå att ni ska starta sådana på jobbet (och gå ut och ät med jobbakompisarna en gång i månaden).
Starta grannsamverkan, där man hjälper varandra med post, vattna blommor, hundrastning etc. då ni grannar är bortresta.
Ja, bara fantasin sätter gränser för hur man kan så småningom få en liten bekantskapskrets. För variationerna är oändliga egentligen. Bara man gör sådant som man gillar, som vill fortsätta med och känns bra för då träffar man ofta likasinnade till slut.
Jag tror på dig! Är man envis och inte ger upp så till slut en dag har du med all säkerhet några vänner där också. Det är du värd! Det är vi alla värda, att ingå i en gemenskap och i ett sammanhang. Kämpa på och ge aldrig upp!!!
Tänk på att du har en liten son som snart blir större och behöver sin pappa än mer då. Tänk på att du inte är helt ensam ändå.
Glaset kan vara halvfullt eller halvtomt så tänkt positivt och hitta ditt sätt att nå folk!
Ta hand om dig!