Jag håller helt med dig ^^ Därför man ska göra allt för att folk inte ska känna sig ensam ^^

Jag träffade en Uteliggare några dagar innan julafton och han var så ledsen för han hade ingen familj och inget hem så varje dag åkte jag dit med lite mat och en ren filt, och på julafton smusslade jag med lite julmat hemifrån och gav den gamla mannen ^^

#1 Det var fint gjort av dig! ❤️

#1 Det var fint!  Jag vet att jag fick en impuls att droppa en liten julklapp åt min ensamme granne till julafton. Två polkagrisar och GOD JUL skrivet på en lapp. 

Jag vet inte hur han tog det. Brukar heja på honom men han svarar inte. Han är väldigt butter.

#2 #3 Jag känner att jag behöver känner mig illa till mods om n¨gon är ledsen eller ensam ^^

Våra grannar är också buttra och till och med lite elaka så man vet aldrig vad dom tycker om en gåva, men det hindrar inte mig från att vara trevlig med dom och göra allt för att försöka göra dom glada iaf ^^

Ni och även jag tycker inte om ensamhet. Men man blir ändå glad av att läsa de ni skriver. Ni tänker rätt och gör rätt, så är det bara. Ni är aktivt utåtriktade, det är en del av "kampen mot ensamhets känslor". Tummen upp!

Jag känner mig illa till mods därför att jag känner att jag vill nå ut till folk med min kärlek, men oftast är människor så rädda tyvärr.

Kärlek? Lite nyfiken bara i vår kärleks lösa värd. Agape? Fila? Storge? Eros? ( ja det är lite fräck men då är alla med)

#7 Det finns faktiskt människor med ÄKTA kärlek och förståelse.

Jag vill nå ut med min kärlek med, jag vill att folk ska vara glada och kunna värma sig i min kärlek 🌺

Ja vist, självklart! Jag menade inte att vara elak och kritisk. Min tanke var mer att få lite mer "kött på benen", om Du är med. Men jag kan utgå från att Du mena "fileo", samma ord som används i ordet; "filantrop". Och syftar på en person som har "människo-kärlek". Nu vet jag inget om Din bakgrund. Men dom flesta människorna som har stark kärlek till sina medmänniskor har ofta arbeten som infattar andra. Typ, sjuksköterskor, lärare, missionär m.m. Men vist de, vi har mycket människor omkring oss i vardagen. Uteliggare nämndes tidigare, och det är berömvärt. En kategori som jag själv känner mycket för är alla dessa invandrar kvinnor som i hela sitt liv fått stå tillbaka för att deras bröder ska ha först. Och det jag tänker på är utbildning. Vet ni att merparten av muslimska kvinnor bara har gått 3 år i "koran- skola". När dessa flickor/kvinnor har något som ska räknas, går do till sina bröder. Men brodern visar inte hur man räknar, utan bara räknar ut talet åt henne. Att få se dessa kvinnor "växa" i själv förtroende är något stort. Med gymnasie betyg i engelska, svenska och matte är det helt andra individer. Det roliga är att kvinnorna har högre medelbetyg än männen. Vad jag vill ha sagt är att det finns så mycket behov av människor som vill hjälpa andra, och på olika områden. Vad vill du helst av allt själv vara engagerad?

Ibland är det rätt skönt att vara ensam. Därför njuter jag ibland av min ensamhet. Då kan jag ju göra precis som jag känner för. Fast ibland funderar jag på om jag inte skulle göra något för någon annan människa..

Att vara ensam kan ibland vara väldigt skönt. Jag brukade uppskatta ensamheten och tro att jag skulle kunna leva med den. Nu mår jag bara dåligt när jag är ensam, och jag är väldigt ofta ensam.

Ensamheten har faktisk en poäng, och det märks här på Ensamhet. Människor som är ensamma har tid att begrunda/eftertanke/analysera olika aspekter av livet. Det är därför mycket mentalt stimulerande att ha Er här på Ensamhet. Jag tror också att Ni har en "mission" att fylla genom att vara här och stötta andra. Man inser att hjälpa andra kan göras på så många olika sätt. Mycket är beroende på den egna bakgrunden. På tex "Pluggakuten" hjälper pensionerade lärare elever med läxor på webben. Här på Ensamhet har vi alla en "unik kompetens", vår livserfarenhet. Flera har konfronterats ned döden, separationer, alla upptänkliga sjuk- domar, mm. Ja Ni fattar säkert vart jag vill komma. Kom också ihåg att det är inte se stora som räknas. Utan det lilla enkla inlägget som visar att ni läst och kan känna för en annan person. Kanske bara; "Kram", det gör mycket gott.

Beror på TS, om du är en mogen och vacker kvinna så är det nog inga problem att få "kontakt" ihihi =).

Vi har mycket ensamhet här i Sverige, det är en del av kulturen verkar det som. Vi blundar för folk som har det problemet, och gör det väldigt svårt för människor att komma i kontakt med andra människor. Många tycker att folk som är ensamma måste ha något väldigt fel med dem, men så är det sällan, det är oftast helt normala människor som har haft otur på olika sätt.

När jag nämnt att jag spendera oftast hela helgerna ensam, för mina arbetskamrater t.e.x så för jag en väldigt underlig blick, och dom tror jag skämtar. "Du som är så trevlig och glad hela tiden, har inga vänner?" får man oftast höra, det går inte in i skallen på folk i Sverige att det finns väldigt ensamma människor, sen är det oftast en mask man använder på jobbet, jag är långt ifrån glad hela tiden.

Jag känner igen detta med arbetskamrater. På skolan "laddar jag ur" all social energi. Och uppfattas som "trevlig". Det är ofta dom som vill att jag ska vara med på olika aktiviteter efter jobbet. Men vad besvikna dom skulle bli när dom ser att jag inte orkar vara på topp socialt. Jag vill gärna skona dom från de.

#16 kan relatera till vad du skriver :)

Hej jag är snel kille, pls commen mine facebook :/

Jag känner ofta att jag behöver vara ensam och orkar inte med att socialisera med människor (annat än mina närmre vänner). Jag klarar bara av att umgås en kortare stund innan jag ite orkar "spela social". Jag är ofta ensam, men föredrar att vara det om jag knte kan umgås med dem jag är bekväm med.

Skörbjugg, det är precis så här också. Egentligen är det en teater, lite fars över det hela. Dessutom har jag ett "påklistrat leende" som jag kallar "KOMVUX-smile". Under fyra fem timmar orkar man med, men sen vill jag, söker mig tillbaka, till ensamheten.