God Jul bamse och alla andra 🤗

Go Jul allesamman. Ingen snö här inte, men det är faktiskt riktigt skönt.

Har på lite go julmusik  och har gått omkring o småpysslat. Gjort en laxröra och rört ihop ris ala malta. Skall bli gott med julmaten sen.

En stor varm julkram till Er allesamman

God jul på Er med!!

God jul

God Jul allihopa!
Min Jul blev inte allt som jag tänkt. Fick hoppa in och jobba i natt för grannen som är tidningsbud och jag blev inte klar förrän kvart över tolv med sträckan pga väglag och allmänt krångel. Vid tre ska mamma komma hit och fixa julmaten. Jag borde verkligen städa, men sängen lockar och just nu känns det som att den vinner. Hon vet hur det kan se ut här i vilket fall :P
Min personliga jultradition är att ta en slädtur på julaftonsmorgonen. Frostbitna kinder, medarnas frasande mot snön och ljudet av bjällerklang är julstämning för mig. Men i år är det bara isbana att åka på så det blev inget. Får hålla till godo med den här filmen från förra året då vi hade en riktigt fin vinter. Följ med ni som vill ;)

Jo väglaget var ingen höjdare, vi åkte ner i diket med bilen på hemvägen, men allt gick bra tillslut och vi kom oss hem helskinnade :)

Då känns det bättre att ta häst o släde. Om inte annat så för "mysfakton" som är betydligt högre. Läste på nyheterna att det skulle vara blixthalka. Men det var bra att du/ni kom hem utan blesyrer.

Nu sover väl alla medan jag nyss kom hem från krogen. Mej är det verkligen inte synd om. Jag har bara levt i tron på att man ska vara god och finnas för varrandra. Klarat mej bra enda tills förra hösten då det visade sej att min man hade ett bättre liv ihop med min vän. Jag blev chockad och olycklig men det som blev depprissionen var att alla dom jag trodde var mina vänner upphörde att existera. min bästa vän valde att inte svara i telefon. Det gjorde så ont. Har så många kort och brev om vilken fin vän jag är, jaha men själv har jag inte någon. Nej jag har inget att skylla på, jag har inte social fobi , jag är inte ful, jag har inte ens övervikt. Jag försöker hitta ett liv och vänner gång p gång. Men känslan av sorg och att jag är förbrukad följer mej och jag vill försvinna. Hur kan man tänka i sin ensamhet för att det inte ska göra så ont? Jag tömmer ofta en vinare och låssas att jag inte finns. Försöker vara positiv och glad ,jag har jobb, kanon härliga barn. Endå är jag så tom och meningslös så satans utan livslust, Jag borde ju läka men inget händer

Kanel, väldigt många karlar är det dummaste som gått i ett par skor. En viss "förlåtelse" kan ligga i att dom inte vet bättre. Men om en karl lämnar sin familj, barn och hustru, för att "gräset är grönare" på andra sidan. Då ska man nog försöka tänka rationellt. Rationellt, låter förbaskat bra. Men i verkligheten finns också det du tar upp, känslorna. Ofta är det så att känslor ett mentalt problem. Det är här psykologerna kommer in i matchen. Nä, nä, lugn i stormen. Jag menar inte att du ska gå till "hjärnskrynkan". Utan bara se dina möjligheter. Din stora tillgång är det du nämner själ, "att vara till för andra". Men det betyder inte att du ska vara "dörrmattan" som alla ska torka av sig på. Du har barn att slösa din omtanke på. Försök se deras behov och möt dom. Men sen vill man ha någon vuxen att utbyta tankar och känslor med. Vist detta är kanske en större utmaning. Att kanske hitta en bra karl är inte gjort i en handvändning. Vi får fortsätta senare för min mobil bara strular. mendetta med "krogen" måste du ha hundra koll på.

Det känns inte viktigt med en man. Men att helt plötsligt inse att jag inte har några vänner, att ingen finns att prata med det , ingen att umgås och hitta på saker med. Jag har väl varit bortskämd med det. Du skrev tidigare hur skönt du tyckte det var att komma hem, låsa dörren och vara i fred. Själv får jag panik och hatar att vara ledig. Har super bra jobbar kompisar, är så glad för det. Det var dom jag var på krogen med. Känner att jag måste ta chanser som bjuds för att ta mej ur den här meningslösheten jag känner och en massa sorg som är som cement i bröstkorgen. Jag tänker jämt att inte mår jag bättre av att dricka såklart men sen när det blir för drygt att ens andas då är jag där igen. Skammen hänger som en våt kofta över mej. Skammen av att vara bortvald av dom som var självklara i mitt liv. Försöker tänka framåt men tankarna anfaller och jag fastnar i meningslöst grubblande. Ha en bra dag på stan🙂

Som jag skrev tidigare, allt är ju bara vad vi tänker om det. Försöker på alla sätt att bli vän med ensamheten. Se det som en lärdom. Men jag kommer inte på ett vettigt sätt att tänka för att tycka att det är skönt eller mysigt på något vis. Men kanske gör jag det någongång 🙂

Jo jag förstår hur tänker och känner. Det som skiljer mitt sätt att se hemmet på, i motsats till till dig. Är att jag inte har mental kraft till ett umgänge utöver arbete o hobby. Du är kvinna och har en kvinnas behov av att känna sig älskad. Säkert har du mental kapacitet till att ha ett mer omfattande umgänge än jag. Ja då kan hemmet bli en mardröm. I synnerhet dessa lång helger. Det är nog sant det du skrev om att en man inte är det viktigaste. Vårt samhälle är skapligt bra anpassat till singel föräldrens behov. Och det intima går ju att lösa på flera sätt. Titta över din "sociala kontaktyta". Hur ser den ut? Är den bara begränsad till arbets- kamrater, grannar och släktingar?

Vi kommer i ofas med resonemanget. Dessutom kapar vi Bertils tråd, aj, aj. Men det känns angeläget att få prata till punkt på något sätt. Känns det bra kan du PM:a mig. Men ska tillägga att det du tar upp om att bli "vän med ensamheten" är lite bedrägligt. En social person som försöker bli vän med ensamheten, är en person som försöker isolerar sig. Social isolering bryter ner en människa. Nä du ska jobba vidare på att skaffa dig ett umgänge som bygger upp dig.