Annons:
Etikettdin-historia
Läst 1025 ggr
Summer1995
2019-07-15 20:31

Ett brev till min pappa!

Hej pappa! Jag har funderat mycket i de senaste åren över min ensamhet och mitt dåliga självförtroende och hittade svaret. Mitt hemska barndom som var full av både fysisk och psykisk misshandel.Jag var så himla rädd av dig att inte ens vågade vara barn . Det minsta som gick fel fick jag en smäll av dig Och det kunde ha hänt var som helst även på offentliga platser. Jag ryser fortfarande när jag tänker på vilka hemska ord och kränkningar som du sa till mig. Du fick mig att må så fruktansvärt dåligt. Jag kände mig så dum och korkad och tog allt åt mig. Jag fick höra att jag är en värdelös, ful, dum och inkompetent unge som inte klarade av någonting. Jag fick höra när du önskade dig att det vore bättre om jag inte hade kommit till världen. Jag vågade inte ens sitta och fundera på någonting för att du ville veta vad jag tänker på och inte ens sitta och skriva något för att du ville ta pappret med våld och läsa vad jag hade skrivit. Jag började jobba direkt efter gymnasiet för att du hade en dålig lön som inte räckte till hela månaden. Jag tog vilket skit jobb som fanns och gav dig hela min lilla lön. Du var aldrig tacksam för det och misshandlade mig med dina elaka ord som vanlig . Jag kände mig alltid värdelös och korkad i din närvarande och var så himla rädd att du kränker mig inför alla . Rädslan hade tagit över hela min tillvaro och mitt liv var skit. Att leva i skrek och kränkning var min vardag och jag hade ingenstans att ta vägen.Jag känner mig fortfarande rädd, osäker okunnig ful och blyg i gruppen och drar mig tillbaka som jag alltid gjorde och allt ledde till min ensamhet. I nästa brev vill jag skriva varför jag hatar dig och vilka konsekvenser som jag fick i vuxenålder. Det blir svårt och gå igenom allt en gång till men det kanske lättar trycket som jag känner i mitt hjärta och själ …….

Annons:
Sjuttan
2019-07-15 21:43
#1

Kära du. Du har verkligen levt i ett helvete. Men du är inte ensam. Tyvärr växer många barn fortfarande upp så här. Om du inte hörde Carina Bergfälts Sommarprogram nyligen så rekommenderar jag att du lyssnar på det. Hoppas att du nu har flyttat någon annanstans där inte tyrannen kan nå dig. Önskar att du kommer att få mycket kärlek och respekt av andra människor som kan hjälpa dig till helande. Tänker på dig! 💚

"Jag är inte tillräckligt ung för att veta allting".
Oscar Wilde.

taxarärbäst
2019-07-20 21:37
#2

du är inte ensam du är stark❤

Peter i Nrk
2019-07-28 17:57
#3

Hej vännen,

det kanske är en klen "tröst", men finn förtröstan i att du nu faktiskt förstår varför det blivit så här. Det som händer i vår barndom formar oss på många sätt, både medvetet men främst omedvetet. Till slut tar vi för givet allt vi präglats av under de tidiga åren. Det kan vara svårt att bli av med, men det första steget är ju alltid att förstå vad det var som gjorde att man är som man är idag.

Jag hade en sträng far, men det var aldrig något fysiskt. Men han fick mej att ha ständiga skuldkänslor för allt dumt jag tydligen hade gjort. Jag gick igenom halva mitt liv och försökte ständigt vara olika "fadersgestalter" till lags - få den bekräftelse jag aldrig fick.

Steg två är att man inser, att det inte är mej det är fel på - utan istället andras inställning. Hur din och min far betedde sig, säger inget om oss - utan snarare återspeglar det hur fadern fungerade.

Steg 3, som jag nådde bara för några år sedan, är att inse att jag behöver ingen som bekräftar mej hela tiden. Jag kan vara stark och trygg i mej själv, utan att hela tiden söka medhåll och acceptans hos andra. Men jag kämpar nästan varje dag mot att jag ibland börjar uppföra mej som min far gjorde.

Medan mor levde så såg jag min andra sida i henne hela tiden - den lilla ängsliga och nervösa människan som också blivit en del av mej.

Jag hade i många år en chef som utnyttjade mej. Det tog mej två år i terapi att bli av med det spöket. Idag är jag fri. För eller senare så måste man lägga spöket åt sidan för gott. Men jag tycker det är bra att du kan sätta ord på det du varit med om - tänk på att det inte är alla som kan det!

kramar
Peter

Upp till toppen
Annons: