Annons:
Etikettensamhet
Läst 1458 ggr
Summer1995
4/29/18, 10:09 PM

Skrik i tystnaden

Mår dålig dålig dålig dålig …. Går ej att beskriva sitter m en glas whiskey i handen och gråter. Fick höra av min tonåring att jag e oduglig, han vill inte ha min närvarande på avslutnings festen i skolan. Jag som tog hand om honom helt själv, slet så hård på ett skit jobb för att ge honom allt som han vill. Ännu en till människa som kränker mig men vad har jag gjort? Han skäms över mig Varför duger jag aldrig kan ngn i hela friden svarar mig ?????? Kommer att göra slut på mitt skitliv dagen som han ej behöver mig längre mitt förbaskade öde

Annons:
OlgaMaria
4/29/18, 10:17 PM
#1

Jag tror inte att någon av tonåringarna vill ha sina föräldrar närvarande på deras fest om det går att undvika. Snälla du, det är normalt att tonåringar tycker föräldrarna är pinsamma osv. Du ska inte vara hans kompis. Du är hans mamma som ska finnas där när han känner sig svag och ensam. Du behöver inte vara cool och passa in bland hans kompisar. Ge honom inte dåligt samvete. Det hjälper inte. Har du någon du kan prata med?

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Summer1995
4/29/18, 10:24 PM
#2

Ingen Jag känner mig som en dålig och misslyckad mamma Trots allt som jag hade rätt att va på hans student firande eller hur? Efter allt slit

_Fisken
4/29/18, 10:32 PM
#3

Som föregående talare skrev så sker en frigörelse i den åldern. Se inte ner på dig själv pga hans uppträdande.
Jag tror du ska försöka förändra din syn på dig själv. Du är inte mer annorlunda än nån annan förälder.

Summer1995
4/29/18, 10:41 PM
#4

Jag har väntat på den dagen som han kommer ut med den vita stunent mössa Det var inte lätt att ta hand om honom helt själv i ett land utan att ha några släktingar Men en frånvarande pappa

_Fisken
4/30/18, 7:34 AM
#5

Det är strong gjort att som ensamstående mamma se till att ett barn klarar skolan och alla våndor som kan komma och sen se barnet ta studenten.

OlgaMaria
4/30/18, 9:20 AM
#6

Jag märker att du tycker synd om dig själv och gör dig själv till ett offer. Det kan vara förståeligt, men det är inte bra i relationen till de snart vuxna barnen. Fråga honom hur han vill ha det kring sin student. Försök att inte anklaga eller bli upprörd. Man kan göra på olika sätt och det finns flera olika sätt att fira. Du kan ge honom en present och ni kan fira ensamma dagen efter eller liknande. 

Om han inte vill att du ska vara där när han går ut som student så är ju det sorgligt, men jag tror det är bättre att du accepterar och respekterar. Om du visar att du kan respektera honom lär du också honom att respektera dig. Om du spelar offer och inte accepterar hans vilja så kommer han vilja stöta bort dig för att få bestämma över sig eget liv. Dessutom - om du först visar att du vill respektera honom så kanske han ändrar sig senare. 

Kram till dig! Jag förstår att det inte är lätt!

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Annons:
Summer1995
4/30/18, 11:00 AM
#7

Bra råd Man ska ha ett hjärta av sten och lära sig att sätta sig själv i centrum ist barnet, då blir man mindre sårad och ledsen när de är så här elaka.

_Fisken
4/30/18, 12:03 PM
#8

Du har inte ett hjärta av sten om du backar tillbaka lite och ger han lite space. Det tyder på förståelse och acceptans. 
Jag minns själv hur jag monterade in en svart/vit 12" TV i bilen när jag var 18 år för jag orkade inte vara hemma med föräldrarna o titta på TV. Det var ju inte för jag tyckte illa om dem. Det var för jag var i nån form av frigörelsefas. Skulle min mamma följa mig hack i häl då och vilja umgås med mig skulle jag ha sparkat bakut rejält. Det där redde ut sig efter nåt år. Det blev så när jag väl skaffade mig eget studentrum och fick prova mina vingar själv.

Upp till toppen
Annons: