Genom åren har jag lärt mej att man kan finna kärlek, närhet och djup vänskap på de mest märkliga ställen. En utsträckt hand är just det, även om det sker i en ovanlig miljö. Glädjens högtid närmar sig och den upplevs bäst delad med någon som man känner närhet och gemenskap med. För oss som inte lyckas med detta, kan det vara bra att upprepa för sig själv - det är inte mej det är fel på!
Hej!
Den har varit ensam men inte så förfärlig som jag befarade. Det har blivit mycket mat, HBO och Netflix.
Har du också varit ensam?
Yapp, det blev en av de värsta jul som jag varit med hittils. Skrek i min ensamhet var nära ett sammanbrott.....:(
Är du alltid ensam eller bara vid Jul?
För mej har det varit en del tårar, men jag försöker välkomna alla känslor. Finns det något som ger dej styrka?
För mej är det vetskapen om att det inte knäcker mej helt. Förr eller senare reser man sej och kan se tillbaka på en prövning som man överlevde. Jag vet att det kan låta enkelt.
Tro inte för en sekund att det du ställs inför på något sett definierar vem du är.
Ensam för det mesta men det gör extra ont på julafton av ngn konstig anledning
Jag förstår vad du menar. Det är ju inte så konstigt eftersom vi alla blir fostrade i att på julafton skall man vara tillsammans med familjen. Problemet är för oss som inte har någon familj.
Vi slutade med julklappar och julgran för många år sedan. Förra året var det riktigt jobbigt och lovade mej att i år skulle jag frigöra mej från allt man bara "måste" göra på julafton. Tydligen sitter det här mer djupt rotat än så...
Samtidigt försöker jag njuta av att inte ha några krav på mej och det är ganska skönt att bara sjunka djupt ner till botten och känna fast mark under fötterna igen.
LONDON - NEW YORK - PARIS - MILANO - TOKYO - HONG KONG - RESTEN AV VÄRLDEN
© Copyright Internetfokus i Sverige AB
