Våga promenera själv?
Jag har inga vänner och det som fått mig undan att sitta vid datorn hela dagarna är mina långpromenader, jag tar riktigt långa promenader varje dag och jag njuter av det. Men nu är jag rädd, jag har alltid vart lite överkänslig och tittat någon extra gång bakom min rygg bor i ett litet samhälle och gick under en bro där det bara var jag och två män som gick fram till mig dem började prata med mig intensivt frågade mycket om mig jag kände mig direkt obekväm då det kändes som dem flörtade och jag var inte intresserad jag sa att jag behövde gå, jag sa en ursäkt att jag hade bråttom men dem respekterade mig inte riktigt inte mitt nej alltså så jag började gå jättefort därifrån fram tills jag kom till andra människor och sen stack jag bara rädd att dem skulle följa efter det gjorde dem inte, men jag hörde att dem skrattade åt mig. Jag känner att jag har rätt att känna mig obekväm efter allt som händer och oavsett vad vill jag kunna promenera utan att prata med någon då jag lider av svår social fobi och vill inte att någon ska bli arg om jag inte orkar prata heller. Hur skulle ni göra? och så en extra fråga, vad kan man ha med sig ut för att skydda sig nu gick dessa två inte över gränsen men lek med tanken att dem hade gjort det jag är svag jag vill kunna försvara mig. och om jag möter dessa två och dem konfronterar mig hur tar jag mig till?
Tack för att ni vill bolla tankar med mig! och förhoppningsvis ska jag ta mig i kragen och fortsätta med mina promenader.
Jag tycker definitivt att du ska kunna gå dina promenader alla tider på dygnet..
Vet inte om det fortfarande säljs, men skulle tro det. Det finns ett "överfallslarm" som inte är kopplat till någon larmcentral som man aktiverar antingen genom att trycka på en knapp eller dra ut ett snöre. Det skriker i högan sky, så när det är aktiverat kommer en person som ofredar dig eller något annat definitivt gå/springa iväg. Har tänkt att köpa ett sånt själv eftersom jag inte heller känner mig 100% trygg i staden där jag bor. Kan länka åt dig när/om jag hittar någon.
Om du känner dig otrygg med att gå just där kan du kanske ta en annat promenadslinga ett tag?
😊 Det är bättre att fråga och verka obildad, än att vara tyst och förbli obildad. 😉
#1 Yep tänkte ta en helt annan promenadslinga om dem nu inte bor där jag bor och bestämmer sig för att gå där man vet ju aldrig när man stöter på varandra, jag ska inhandla hårspray som man kan spruta på någon om dem går över gränsen ska tydligen svida till rejält så man hinner sticka du får gärna länka till överfallslarm tack!
finns ju ett citat "better safe than sorry"
Precis! Det är lite så jag tänker med larmet, har inte hittat något än, men om jag gör det ska jag försöka komma ihåg att länka..
😊 Det är bättre att fråga och verka obildad, än att vara tyst och förbli obildad. 😉
#3. De finns att köpa lite överallt, här är ett tips:
http://www.clasohlson.com/se/Överfallslarm/32-3276
Igår gjorde jag ingenting och blev inte klar, så jag fortsätter idag!
Det är nog ingen fara. Jag brukar promenera ensam på kvällar och nätter och hittills har inget allvarligare hänt. Försök om möjligt att promenera långt ifrån bebyggelse så slipper du sällskap.
#5 - Fast att som ensam tjej promenera långt ifrån bebyggelse på kvällar och nätter är inget bra råd alls.
Man borde kunna göra det men faktum är att man inte kan det, utan att riskera att någonting händer, tyvärr.
#6 Håller med.. tyvärr, ensam vågar jag inte det. Har hänt saker som gör att jag känner så går alltid nära villor hus och människor så att om ett överfall sker så hör folk mig. Går jag med någon vågar jag gå lite mer off, händer oftare än man vill tro otäcka saker och #5 om du är en man så är det mycket mindre risk att något händer dig enligt statistik även om det såklart kan ske!
![[T-Johan]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Man ska nog vara selektiv i sitt val av tider för "ensam-promenader". Det finns inga förnuftsmässiga skäl till att ta en ökad risk för någon form av överfall. Bor man dessutom i en mer eller mindre laglös miljö, är det av mer vikt.
Jag är likadan, jag försöker ta mina stunder att gå ut och njuta av naturen, går på hockeymatcher, tar mej lite tid till att bara finnas till och observera, sitta på en parkbänk och bara andas ut, slippa sitta hemma vid datorn eller tv:n jämt, det är lätt att man fastnar, tyvärr saknar jag någon att göra dessa saker ihop med, men visst, det är skönt även när man är själv.=)
Du skrev att du hade svår social fobi och utifrån den informationen så tycker jag du ska dra dig undan allmänheten på dina promenader.
Att promenera i bebyggelse ökar risken att stöta på nån social jävel som ska snacka med dig, eller hur?
Sen så håller jag inte med dig om statistiken, jag tror vi män löper mycket större risk att utsättas för våld och rån tex.
#10 Jag går nära allmänheten och då menar jag nära villor, och så folk som går förbi skulle något otäckt hända så ser folk mig bara för att jag har svår social fobi betyder det inte att jag vågar gå bland människor, det är ändå ganska folktomt där jag bor men jag vill att det ska finnas några människor runt omkring mig det är väldigt sällan någon social främmande människa kommer fram under hela mitt liv har jag kanske vart med om det 2 gånger och det går ju att avfärda om det är för jobbigt.
Okej du säger att män löper mycket större risk för att utsättas för våld och rån, kan du visa mig statistiken på det?
självklar sker otäcka saker för både män och kvinnor, men kollar man statistiskt sett på överfall så har jag svårt att tro att det är fler män som löper risk för våld om man kollar på statistiken som finns för våld mot kvinnor av män. Överfall sker också väldigt ofta mot just kvinnor, våldtäkter osv.
Social fobi är inget entydigt begrepp som tex en diagnos. Social fobi kommer till uttryck på många sätt och är starkt personlig. Villaområden är mycket bra promenad ställen. Oftast finns människorna i husen, eller i trädgården. Dessutom är det lite folk i rörelse utanför tomtgränsen, perfekt. Men i dessa tider med inbrott ska man vara medveten om att villaägare är mycket observanta på främlingar som rör sig bland husen. Men är man 'känd' så är inte deras nyfikenhet några problem. En annan bra grej med villa samhällen är att det är vackert att gå och titta på trädgårdarna och på våren känna doften av hägg o syren. Själen mår bra av att se vackra, väldoftande trädgårdar. Ibland kan man till och med få lite fallfrukt med sig hem. Aldrig, aldrig fel. Själv har jag aldrig sett den statistik ni talar om. Men spontant tror jag att kvinnor är ett tacksammare objekt att råna.
Yngre män är de som är mest drabbade av våldsbrott, de är även de som begår flest våldsbrott. Våld mot kvinnor sker oftast i hemmet av någon i familjen, att bli drabbad på promenad är mycket ovanligt. Äldre kvinnor är räddast för att bli utsatt för våld men är de som är minst drabbade.
#11 Här är en länk som bekräftar mina tankar.
https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/vald-och-misshandel.html
Sen beror det ju på om du sänder ut sexuella signaler, sånt kan öka risken för ett sexuellt betingat överfall. Kan du inte ta med dig en familjemedlem då så slipper du gå runt i villakvarter hela tiden, måste ju bli jävligt enformigt.
#12 Social Fobi är visst en diagnos.
#14 Ursäkta? om jag sänder ut sexuella signaler? så är det rätt att våldta mig då om jag sänder ut det?? jag är gift, och jag klär mig inte sensuellt överhuvudtaget. folk blir våldtagna hela tiden, oavsett vad dem klär sig i.
Men det finns fortfarande väldigt mycket våld mot kvinnor av män, jag har ingen koll på statistiken men kvinnor som för våld mot män är iallafall betydligt mindre!!
#14 Jag går inte enbart omkring i ett villa kvarter heller ska du veta, jag sa att jag går runt där det finns folk det är betydligt fler ställen än ensliga skogsområden.. dessutom trivs jag väldigt bra med det. Jag känner av en dryg underton från dig som jag inte trivs med.
Anonym gör det bra! Det är positiva initiativ som Anonym tar, när hon/han skriver här och berättar hur hon/han känner det. Och att ta promenader, även om det kan kännas "motigt" är ju superbra. Om social fobi är en klinisk diagnos eller inte är inget jag diskuterar. Det är bara läsa på så faller pusselbitarna på plats. Ångestsyndrom är en klinisk diagnos. Social fobi är en "trigger" (lite slarvig psykslang).
#16 Jaha du är gift? Då kan väl din man promenera med dig så är problemet löst. Du motsäger dig själv hela tiden, därför känner jag ingen sympati för dig längre.
#18 Att social fobi eller social ångeststörning som det också kallas är en klinisk diagnos är ett faktum så det finns inget att diskutera.
19 Du verkar ha dålig förmåga att känna empati.
#19 Min man vill inte promenera av olika anledningar det är du som saknar förståelse för att det kan vara på mer än ett sätt. Och nej jag motsäger mig inte, varför och var gör jag det? kan du snälla sluta nu! jag vill inte tjafsa med dig.
Dessutom om det intresserar dig så har jag social fobi diagnostiserat
Tourette mannen, om nu Anonym inte vill att Du kommenterar hennes inlägg. Varför respekterar Du inte de?