# Dödsångest i ensamheten. Author: : )) kram Jag kan inte släppa mina tankar på den ENORMA rädsla jag har för att få någon sjukdom eller en stroke och vara alldeles ensam med det. Alltså det fullkomligt paralyserar mig emellanåt när starka tankar kommer kring det. Än så länge har jag ju min mamma i livet tack o lov men hon är ju inte purung precis. Hon skulle finnas där om något hände nu det vet jag. Men sen då? Min son? Ja så gott han kunde men jag menar att man skulle ju vilja ha någon hos sig jämt som kunde finnas där med det som behövdes. En vän. Någon som man kan bolla sina skräcktankar med i situationen. Det skulle jag aldrig lägga på min son. Aldrig någonsin. Tänk att få bröstcancer eller stroke eller ja....vad som helst och behöva gå igenom det utan någon nära. Alltså hjälp!!!!!                       Detta är verkligen en mörk baksida på att ha svårigheter med att ha folk omkring sig. Alltså jag vete fasen hur jag ska tänka för att lugna mig själv. Usch!!!! Har någon annan liknande tankar och rädsla som jag inför detta? Att vara ensam och bli sjuk. ## Comment 1 Author: lindbergarn Om man skulle få en allvarlig sjukdom och behöver någon att prata om det med tror jag det finns olika stödgrupper och andra som kan hjälpa en att komma i kontakt med folk i samma situation eller andra som man kan prata med. MEN det låter mer som att du dras med katastroftankar... För mig har det varit så att när jag rent allmänt i livet är stressad, mår dåligt över hur något är eller ska bli, så hittar hjärnan på andra saker att oroa sig för, t ex sjukdom. För mig blir det katastroftankar, typ att folk ska dö i bilolyckor och så, eller så blir det så att jag går och låser dörrar massa gånger, kolla spisen osv. Vad jag vill säga är att stress och ångest kan ge upphov till helt lustiga tankar och beteenden, som ofta inte ens har någon koppling till det man egentligen stressar över. ## Comment 2 Author: : )) kram Det var ett underbart svar!!!!!!! Tack lindbergarn för dina lugnande ord. Verkligen TACK!!! Har inte tänkt på att det kan finnas stödgrupper eller hjälp att få så att man kan komma i kontakt med andra i samma situation. Det var tacksamt att få höra!!! ## Comment 3 Author: lindbergarn Vad du kan göra istället för att lägga så mycket fokus på en där rädslan är att undersöka inom dig själv ifall den där rädslan egentligen döljer något annat. Jag kan ge ett exempel ur mitt egna liv: Plötsligt började jag känna stark oro över olika vardagsmoment. En del rörde mina katter (de var innekatter och jag blev extremt noga med att se till att de inte skulle rymma, hade ångest inför att få besök eftersom katterna kanske kunde rymma då osv), annat rörde elektriska apparater och huruvida de var av eller på när jag gick hemifrån eller gick och la mig. Jag låste dörren massa gånger, för den kanske inte hade låsts första gången. Jag började tvivla på att jag verkligen hade gjort saker som jag gjort bara någon minut tidigare. Det gick så långt att jag var rädd för att öppna ugnen när jag lagade mat, för katterna kunde ju kanske hoppa in där när jag blinkade till och sen brännas där inne... ... ... När jag sökte hjälp för detta fick jag frågan om det var något särskilt som hänt i mitt liv på sistone. Jag hade överhuvudtaget inte reflekterat aktivt kring mitt liv, ifall något hänt osv. Det visade sig att min överdrivna oro, tvångsbeteendena och tvångstankarna berodde på att en familjemedlem i samma veva börjat missbruka igen, något som jag märkligt nog inte reflekterade över just då, trots att det var en förälder det rörde. Istället för att bearbeta det jobbiga i det som hände vände sig mina tankar och känslor till sådant som var lite lättare, lite närmare till hands. Det blev således katterna, spisen, dörren, sladdarna... Istället för att erkänna sorgen och paniken jag kände inför min förälders återupptagna missbruk. ## Comment 4 Author: lindbergarn Jag förstod sen att jag flydde från konkreta problem genom att flytta över ångesten till andra saker. Ett sätt att slippa handskas med det som verkligen var jobbigt. Jag distraherade mig själv med tvångstankar och -beteenden... Nu är jag borta från det där och föräldern slutade missbruka några år senare. Jag fick under en lång period träna på att komma bort från de beteenden jag lärt in under de månader det här pågick. Än idag märker jag när jag är i stressiga perioder att jag liksom försöker ta till det där, tankar som kommer osv. Skillnaden är att nu vet jag vad det är som händer, så då kan jag bromsa det i tid. :) ## Comment 5 Author: [Borttaget] Ångest! När min ångest är som värst får jag hemska katastroftankar. Det handlar aldrig om mig själv dock eftersom jag hellre skulle råka ut för något själv än att någon jag håller kärt råkar illa ut. När vi skulle vaccinera våra katter tex så fick jag tankar som "tänk om vi krockar med katterna i bilen!". När det handlar om sjukdomar så är jag livrädd att någon närstående ska bli sjuk. Tänk på att det är ångesten som försöker skrämma dig. Men jag vet hur jobbigt det är :/ ## Comment 6 Author: : )) kram Tack snälla för era svar!!!!! Jag kan inte riktigt säga att det varken skulle vara ångest eller någon annat underliggande oro som får mig att tänka såhär. Utan rätt och slätt  - jag är så mycket ensam och har inte många omkring mig och blir man sjuk hur ska man klara det? Det skrämmer mig. Att vara så ensam om man blir sjuk. Men lindbergarn sa lite tröstande ord som sagt. Hoppas verkligen att det är så att det finns ( om det skulle behövas ) stödgrupper / personer man kan få bli en del av att tackla det. Vad det nu må vara. Knack knack ta i trä.  Både ångest och tvångstankar vet jag vad det innebär och tack för att jag fick läsa om det ni berättade om er själva lindbergarn och GoodbyeLullaby!!! ## Comment 7 Author: bandi43 Det som känsla som styr människan mest är rädsla,tyvärr men sant.Skrev precis om nån av mina rädslor. Vi kan åstadkomma så ofantligt mycket inom teknik eller annan vetenskap.Men trots all vår växande kunskap sitter folk mer och mer i sin ensamhet.Kan bo i ett hus 10 år och även om du bor i ett 5våning hus ska mm vara glad över att det finns nån som nickar i egenskap av hälsning i trappan..........Det är inte utan anledning att folk väljer knarka eller supa bort sina liv,knappast för att det är glamoröst eller av deras överflöd av lycka och glädje. Ingen vet vem man är såvida inte stanken av dig stör någon så de får skicka någon som hämtar dig och avlägsnar dig.Ingen märker skillnaden efter utan klockan bara tickar vidare. Önskar det fanns något som fick oss att bli människor och pratar med varandra igen.Sluta vara främlingar,skapa möjligheter att komma tillbaka och vara människa visa empati och stödja varandra.Allt som människan är kapabel till och som gynnar oss alla. Börja säga hej.till en främling skit i att den kanske tittar konstigt men bryt trenden.Nån måste.Alla är främlingar till man lär känna dem.Varför när vi har en kapacitet att göra så mycket gott bara låta bli.Det känns faktiskt inte så illa att göra någon annan något gott även om det är så lite som ett hej,ett leende. ## Comment 8 Author: BirmaBaloo Att man är rädd att någonting ska hända en, att man ska bli sjuk eller vara med i en olycka. jag har en teori om detta. Kan det möjligtvis röra sig om ett kontrollbehov? Man bara måste veta vad och hur man skulle göra i vissa situationer. Man försöker förbereda sig på dessa senarion genom att söka en lösning som ofta resulterar i att älta frågan om och om igen, runt runt runt. Pga att svaren inte finns. ## Comment 9 Author: ljusmor Kära kram! Du har dödsångest och jag vill dö för att få återförenas med min själs älskade, min enda stora kärlek. Men jag hänger kvar ett tag till för våra barns skull. De behöver sin mamma ett tag till nu när deras pappa är på andra sidan. Men jag är så ensam så ensam långt in i själen. Men du Kram, du ska inte vara rädd att dö, däremot fattar jag hur du tänker, ångest och katastrofkänslor har vandrat vid min sida sen jag var tonåring. Skulle du bli sjuk får du gärna maila mig (annars oxå) säj till om du vill ha min mailadress. Jag jobbar i vården och kan kanske svara på frågor du har,jag är också en medmänniska som gärna utbyter tankar med dej om du vill. Kram från Maria ## Comment 10 Author: Aleya Kära kram, kom ihåg att vi är aldrig så ensam som vi känner oss. Att tänka på saker som KANSKE händer är inte hälsosamt. Jag tycker att du ska göra som jag gjorde då jag kände samma: Utmana dig och se saker med nya ögon. Att sitta och fundera gör ingen människa gott, man blir knäpp tillslut. Bryt ensamheten och känn dig fri! ## Comment 11 Author: : )) kram Tack Clawdeen!!!! Ha ha ha ha!!! Jag vet att man i regel inte SKA tänka på saker som inte hänt än och som kanske inte händer men jag är en sådan person som behöver en katastrofplan för att kunna släppa saker. Oroar jag mig för nåt så behöver jag se om jag kan hitta ett svar på vad man kanske kan göra för att det ska bli så bra som möjligt. När jag har ett slags svar på det så kan jag släppa det. Så min katastrofplan kring denna oron jag har med att vara totalt ensam om man skulle bli sjuk - är för tillfället det lindbergarn skrev om att det kan finnas stödpersoner/ stödgrupper i den situationen. Det lugnar mig att jag fick ett halmstrå.  Jag är oerhört tacksam för alla svar!!!!!! ## Comment 12 Author: BirmaBaloo Du skriver att du behöver veta vad du ska göra ifall dessa senarion skulle inträffa, och att du behöver en krisplan.. Du tror inte att du skulle kunna lita på att du själv gör de rätta valen och besluten om något hemskt skulle hända? Och att allting kan ordna sig ändå? :) Låt oss säga att du blir så allvarligt sjuk som du är rädd för, du får en stroke och blir inlagd på sjukhuset. Där finns det massor med snälla sköterskor och läkare som inte vill annat än att diskutera dina tankar kring din stroke. Dessutom så har man rätt att få träffa tex en kurator på avdelningen man är inlagd på. Dessa kuratorer har med stor sannolikhet haft många många andra i din situation tidigare och har massor med erfarenhet och hjälp att ge :) ## Comment 13 Author: : )) kram Tusen tusen tack BirmaBaloo!!!!! Där fick jag ännu ett halmstrå av dig!!!! ## Comment 14 Author: BirmaBaloo Det var så lite så. Jag hoppas att fler kommer med tips så att du kan få det lite lugnare och inte behöva oroa dig så mycket. Sköt om dig! ## Comment 15 Author: : )) kram Hej ljusmor!!!!!!🙂 OJ OJ OJ!!!! Jag har helt missat ditt fina underbara svar!!!!!  Tusen tusen tack snälla du!!!!!! Du är guld!!!!! Kramar om dig!!!!!!!!!!! Och tack igen till dig BirmaBaloo🙂!!!!!!!!!! Kramar om dig!!!!!!!!!!! Man blir lättare om hjärtat när man får så fina svar. Tack alla här!!!!!!