Jobbiga känslor

Kraften att träffa vänner

2017-05-14 16:59 #0 av: Skogsväsen

Ibland när jag funderar på att fråga om en vän vill ses så brukar det alltid sluta med att jag inte gör det. Jag tappar kraften och viljan att ses, orken försvinner. Och jag har aldrig riktigt reflekterat kring varför det blir så. Det mest självklara i mitt fall är att jag inte vet vad vi ska göra. Och jag tror att den grundar sig i något underliggande...

Jag är tror alltid att den andre personen ska tycka att det är tråkigt att vara med mig, alternativt jobbigt. Eller som de säger i animes: "Mendokuse", att jag är tråkig. Det blir som att de gör mig en tjänst genom att umgås med mig och jag blir lite blyg och tillbakadragen av dessa känslor, nästan att det bildas en oro.

Jag tror också att det ligger lite i att jag är lat, jag är van att vara själv på min fritid och det är enkelt och lätt. Så man blir bekväm med det.  Därför blir det lite jobbigt för mig att träffa andra då också på fritiden, för jag är rätt så trött för det mesta och har inte så mycket ork överlag till att umgås så ofta. Vissa dagar inte alls.

Men jag vill gärna dra ut och cykla en sväng eller gå en promenad någonstans och snacka lite med någon ibland och jag känner för tillfället att det endast finns en person jag kan fråga om den personen vill göra det med mig. Vet inte varför det fungerar för den personen men inte de andra.  

Någon som känner i liknande banor?

Anmäl
2017-05-14 17:04 #1 av: memoirsofaclone

Jag känner igen mig, har nog alltid varit så. Fast det har blivit värre på de senaste åren, trivs med att vara mkt själv men ibland skulle det ju vara kul att prata med någon. Men sen kommer det där med att man inte vet vad man ska göra. Senaste gången jag var med några på fritiden var för kanske ett år sedan, då fick jag lite panik av att det var så tråkigt och var tvungen att dra en ursäkt för att kunna gå. :/ 

Anmäl
2017-05-14 17:18 #2 av: Skogsväsen

#1 Jo precis, det blir en mental påfrestning som skapar spöken och då föredrar man hellre att vara hemma och göra något som är mer bekvämt och skapar mindre stress och utmattning. Och känner också att det utmärker sig mer och mer desto äldre man blir. Det värsta för mig var nog en sommar då jag inte träffade någon på flera veckor och samtidigt hade dödsskräck, det blev en väldigt jobbig sommar. Därför försöker jag hålla mig sysselsatt med sommarjobb istället. Förlägen 

Men har du upplevt att vissa människor verkar mer "tillgängliga" för att umgås med en och inte lika upptagna med annat som är roligare eller så?

Anmäl
2017-05-15 02:05 #3 av: SoulPain

Leta efter andra som gärna håller sig för sig själva, har turen att ha några sådana vänner, så när man ses så bryr man sig inte om att man måste hitta på något mera än bara vara sig själva typ.  Men samtidigt kan man bara bryta av samtal och va egensinnade utan den sociala stressen att nu måste nått hända.

Anmäl
2017-05-15 09:30 #4 av: reflec

Mycket har nog att göra med personkemi dessutom..
Men själva känslorna INFÖR, Samt under träff händer det att man blir lätt "stel" man blir som självmedveten om hela omgivningen och sig själv + att man har hunnit tänka och undrar om personen man är med kanske tycker man beter sig nervöst.

Kul att du nämner det. cycling är och har utvecklats till någon slags intressehobby för mig nu särskilt förra året..
Har blivit bestulen min senaste och är nu utan:-p
Jag var faktiskt inne på att kollade efter en vän att cyckla med förra sommaren.
-dock blev det bara jag och min hund istället, haha:-)

Anmäl
2017-05-17 08:12 #5 av: Skogsväsen

#3 Tack för tipset! Tycker det låter bra. Blomma

#4 Ja det är sant, jag känner framförallt också att olika personer har olika behov. Jag tror att jag är mer av en chill-typ som inte kräver alltför mycket och därför kanske det kan bli ansträngande att umgås med någon som är lite tvärt om. Men det är nog inte så enkelt. x)

Och jaa, så är det verkligen.  All medvetenhet och alla osäkerheter kan verkligen trötta ut en ibland och få en att tvivla på sig själv, vilket kanske resulterar i att man uppfattar sig själv som lite weird eller blir nervös. Jag tror det kan vara bra som #3 skrev då att hitta "sina" människor som man trivs bra och fungerar med, men det är inte alltid lätt! Vi utvecklas ständigt med varje dag. Skrattar

Hihi vad kul! Jag tycker det är skönt att cykla men lite läskigt ibland när man möter folk som går nära, vill ju inte ramla på dem. xD Och vad syndLedsen Cyklar är ju inte så jättebilliga heller.

Det låter jättemysigt endå! :D Min vän som jag kan fråga om han vill cykla eller gå runt tillsammans någon dag cyklar väldigt mycket på fritiden och är väldigt snäll och schysst. Tummen upp

Anmäl
2017-06-08 20:56 #6 av: Roe Deer

Jag brukade sitta i samma sits som du gör nu. Jag är dock lite av en ensamvarg och trivs otroligt bra i mitt eget sällskap. Jag är öppen och social med dem jag råkar stöta på i vardagen och har idag bra självkänsla och självförtroende, ngt jag brukade sakna massor av tidigare. Vad jag alldeles nyss lärt mig är att olika personer (vänner) tar eller ger olika mycket energi när man umgås! Jag trodde att alla personer gjorde mig utmattade, tills jag började umgås med en vän som jag inte sett på ett tag... och jäklar vilken skillnad gentemot den andra vännen som jag träffade mer ofta. Mycket handlar om gemensamma intressen och förmågan att läsa av varandras kroppsspråk när konversationen mattas av. Min ena vän, en god sådan, har till skillnad från mig en tendens att dra upp årsgamla händelser... och negativa sådana, eller upprepa samma historier (trots att jag hört dem tidigare) och det tröttar ut mig nå se fruktansvärt! Jag är idag numera närvarande i nuet och framtidsorienterad. Vill absolut inte fastna i det förflutna, om det inte är sådant som har relevans idag eller peppande. Lite reflekterande är okay, men inte gammal bitterhet. 

Så mitt tips till dig är att reflektera kring din egen personlighet, vad DU gillar att göra, hur din vardag ser ut, har du vanor eller ovanor som du vill se över, hur är ditt självförtroende och självkänsla? Dessa kan verkligen spela in när det kommer till att veta vilken typ av vänner man mår bra av att umgås med. Egen tid är alltid bra och bör prioriteras. T.ex, yoga och promenader är mina prioriteringar, meditation likaså, får jag bara det gjort under min dag så är jag öppen och spontan till att träffa vänner. =) Lycka till

Anmäl
2017-06-11 13:49 #7 av: Skogsväsen

#6 Vad kul att läsa din text! Så jag tackar för den. Jag trivs också med att vara ensam och föredrar det för det mesta. Tills en viss gräns är nådd och då jag får lättare att bli nedstämd, irriterad, negativ m.m. Då är det dags att återfylla social-banken igen. Skämtar

Jag är också öppen och social med de jag träffar, upplever dock problem ibland när det är flera; jag kanske vill säga något och så formulerar jag mig konstigt och allt blir bara konstigt och "det var inget" eller att jag inte ens hörs. Min röst är av ganska dålig kvalité så den försvinner lätt bland andra ljud. Sedan har jag väldigt dåligt självförtroende men det är en sak som ibland blir bättre, ibland sämre. (Just nu sämre men tror det håller på att vända! :D) Jag har lätt till att bli osäker, se ner på mig själv, svårt att ge min egna åsikt då jag alltid tycker att alla andras är bättre. Det sistnämnda har jag dock kommit över en hel del nu vilket känns bra. Jag tror dessa egenskaper(?) beror på personlighet och även miljö.

Det här med intresse tror jag är något som splittrar mig litegrann. Förut har jag varit spelnörd och på senare tiden så har jag vänt om och återupptagit mina intressen för djur och natur och även ett nytt intresse: hälsa. (Och annat kul man kan få information om på fb/youtube.) Och i stort sätt alla mina vänner är gamers, så jag tror det kan vara det som spökar litegrann. Jag tror att jag står med en fot i två olika världar och blir lite vilsen av det. Vill dock stå med båda fötterna i mina nya intressen, kräver bara en liten push och massa nya magiska dörrar som ploppar fram. :D Och självklart behöver inte allt vara svart och vitt, jag tror det är mitt nya motto. :O

Och återigen, jättekul att läsa din text, verkligen. Blev förvånad faktiskt att någon har skrivit såhär och hjälpt mig. Haha,  askul! Det du skrev om att olika personer drar olika energier var intressant, har aldrig reflekterat över det tidigare. Framtiden känns i vilket fall som väldigt spännande och håller med om att man inte bör gräva för mycket i det förflutna hela tiden utan helst vara i presens och planera lite för framtiden, eller sätta några små mål kanske.

Anmäl
2017-06-11 16:11 #8 av: Roe Deer

#7 Det glädjer mig verkligen att jag kunnat bidra med lite peppande! =) 
Självklart handlar allting om självreflektion och tankar. Dina tankar påverkar ju hur du kommer att må och tro om dig själv. Jag kan rekommendera Eckhart Tolle, en författare och föreläsare som talar om att leva i nuet, frånskilt från egot. Han har hjälpt mig massor. Orkar du ej läsa hans böcker så finns många Youtube-klipp uppe.

Det är just våra tankar som sätter käppar i hjulet för oss. Tankar borde istället agera som ett hjälpande handtag, ett redskap för att stötta oss. Och det där ständiga surret, behöver just inte vara ett surr.. Man kan bara vila i det som är, det man gör för stunden, utan att ha en dömande apa på axeln... Ja det är lite sådant som författaren talar om. 

Och genom att ha bättre pejl på sina egna tankar, så kommer man automatisk bli mindre stressad eller oroad för vad andra kommer tycka om en. Du kommer finna ett lugn och inte längre svaja på rösten, du säger det du vill säga till dina vänner och kommer sluta oroa dig för vad de tycker om det du har att berätta. 

Hälsan är ju superbra att du prioriterar! Med balans i kropp och sinne så uppstår en sorts inre styrka =) och man får mer energi av med muskler med!

Hoppas allt går väl nu framöver och umgås bara med dem som ger dig energi! 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.