2017-04-10 19:30 #0 av: Summer1995

Ensamma människor brukar vara blyga och blyghet har samband med dålig självförtroende och självkänsla. Blyga vågar inte ta första steget för att de är rädda att bli avvisade och kränkta av andra. Blyghet kan vara antingen ärftlig eller pga miljön. Brist på kärlek i barndomet, att ha ett otryggt barndom, leva i skräck, blir misshandlad, avvisad och värst av allt bli mobbad.
Vi som lider av ensamhet hatar vår ensamhet men samtidigt har svårt att skaffa och behålla vänner för oss. Vi är känsliga och lättsårade känner oss inte älskade och accepterade av andra. Vi tar allt på allvar och hårt och föredrar att lämna en relation eller ett förhållande så lätt. Vi är för snälla och vill att det ska vara omsesidigt
vilket som inte händer alltid. De flesta av oss ensamma och blyga varit utsatta för mobbing och kränkning och dessvärre varit för svaga att be om hjälp och stöd för att kunna bearbeta problemet. Vi ger upp så lätt biter ihop och samlar i oss, samlingen blir för stor med tiden och vi bär den med oss resten av livet. För det första får man sitta själv och fundera över sitt ensamhet och leta efter orsaker och anledningar till detta. Jag har funderat mycket över det i min ensamhet och kom fram till varför är jag ensam? Varför har jag svårt att behålla en relation fästen jag är rätt snäll ? Varför har jag så dålig självkänsla ?
Kan berätta mer i ett annat inlägg om det finns intresse förstås men jag måste erkänna att det var rogivande.
Kramar till alla ensamma/ S