Ensamhet

Julen ......

2015-12-01 02:53 #0 av: Vanjor

Hej 

Ensamhet är jobbig i alla tillfällen, men jul, midsommar, nyår är jobbigast. I alla fall för mig.  

Jag är 60+  och har gått från en ungdom som var kanon bra, till familj men 2 barn, skilsmässa , haft jätte bra jobb som kallskänka i alla år till jag gick i vägen 2002.  Har firat alla jular med syskon och mor och far,  och mina barn som har varit fantastiska jular. Jag har tom firat många jular hos mina barn ( då far gått bort och mor inte orkat ordna julen längre) som också har varit jätte härliga och då har min före detta varit med och det har varit trevligt.

För några år sedan fick jag en sjukdom som utvecklade trötthet och orkeslös, ( jag är mycket bättre nu)  p.g.a. den miste jag flera vänner. Mina syskon slutade höra av sig och jag ska tillägga att jag fick säga ifrån många syskonträffar eftersom jag inte orkade.

Nu har en del av mina syskon börjat ge mig  oartiga kommentarer om jag säger något som inte passar.  Mor har hamnat på sjukhem, det var väl där allt började.

Förr så hördes vi syskon på telefon mm, men nu hör ingen av sig längre alls. Jag trodde faktiskt, att när jag började att dra mig ifrån dom, att dom skulle höra av sig och fråga vad som hänt. Jag gjorde det för jag kände mig fånig ihop med dom och hade ingen syskon känsla  längre.  Men det är som om jag inte finns längre.   Det är så sorgligt, vi har under alla år varit varandra väldigt nära alla fem syskonen. Tom min kära äldsta syster som bor bara några kvarter bort, försvinner mer och mer.    Vi har dom senaste åren kommit närmare varandra än vi någonsin varit.      Och nu är jag helt ensam, inga syskon kvar.  Som tur är har jag mina barn och barn, men dom kan ju inte vara med mig hela tiden, te.x varje julafton. Dom har ju respektive som också har familj som dom måste tänka på.

Kommer ni ihåg början: Jag har gått från en......och nu ingenting.

Dit jag vill komma är, att så fort livet ändrar sig, utan att man har en aning om vad som har gjorts eller hänt,  att man blivit så här ensam.

Tyvärr så blir min självkänsla och självförtroende mindre och mindre ju längre tiden går som ensam. 

Min ensamhet är inte frivillig.

Jag undra om det finns någon i min ålder som känner som jag gör nu vid jultid ?

Vill ändå berätta att jag pyntar till 1:a advent och sedan kommer tomtarna fram, jag kokar kubb och lite mat,.... men tänk om jag kunde hitta en ""gubbe"" att dela detta och mycket mer med.

Jag ska sluta med ;" att det är nog där min sko klämmer i alla fall."

Hoppas ni orkade läsa allt och skriver eller bara kommentera.

Jag skulle bli så glad.  Hoppas vi hörs.

Må så gott alla där ute. // Vanjor

Anmäl
2015-12-01 08:09 #1 av: Robyn

Hej!
Inte lätt när livet förändras till det sämre. Jag förstår din situation då jag befinner i samma. Ingen familj eller vänner att fira med. Men jag försöker att sysselsätta mig med annat hela tiden oavsett om det är högtid eller inte. Jag tar ingen förgivet nu förtiden. Skulle vilja tipsa om City polarna, om du inte känner till de redan. Det är mkt altiviter på gång å man kan lägga upp egna aktiviter...
Ha en bra dag!

Anmäl
2015-12-01 16:52 #2 av: Vanjor

Hej och tack för tipset, men jag  har aldrig hört talas om dom.

Finns dom på nätet eller är det en grupp som finns lite här och där lokalt ?

Jag måste bara berätta om mig själv att jag är ingen social person, därför är jag heller inte aktiv i föreningar eller liknande, men jag vill ändå inte vara ensam.

Önskar dig det samma och alla andra.

Anmäl
2015-12-01 20:39 #3 av: -Aida-

Tyvärr så ser jag mig själv i samma sits i framtiden nångång då jag som person inte är speciellt social och min familj.. är lite kaosig.. jag är ännu väldigt ung och mycket kan förändras, jag vet att min pappa sitter i samma sits som dig, han har bara mig och min syster kvar, vi firar jul med alla vi kan i familjen på samma dag, det blir lite att åka runt.
hoppas du har det trevligt iallafall och ha det bra.Hjärta

Anmäl
2015-12-01 21:09 #4 av: Vanjor

Hej Aida

Tack för att du skrev några rader, och bryr dig. Det värmer otroligt mycket ska du veta även om jag inte känner dig, men på något sätt så står det något mellan raderna om att du är en omtänksam människa.  Du kommer att få ett härligt och spännande liv ska du se, som du vet så går det inte att säga något om framtiden.

Jag kan berätta för dig att jag har aldrig varit social, varken i skolan eller i min ungdom,  MEN jag har haft väldigt roligt ändå haft bra vänner. Det jag vill få fram är att man behöver inte vara social för att få ett fint liv. 

Det som hände mig är nog för att vänner och släkt har inte tid med någon annan i deras stressade liv, alltså när jag blev sjuk och jag inte fanns som jag brukade.

Det är sorgligt men sant.   I min hjärna finns inte den tanken över huvud taget, Det är väl när dom närstående blir sjuka eller behöver någon annan hjälp, så finns jag naturligtvis till för dom med hela mitt hjärta.

( Det är väl därför jag inte fattar varför jag inte finns mer för dom ).

Kram till dig och jag önskar dig en fin och lugn jul.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.