Trist att du ska känna så här.

Då är jag på rätt forum i alla fall.

Modigt av dig att dela med dig av detta. Hemskt att vissa ska behöva känna så och behöva genomgå så jobbiga saker

I videon sa du att du gillar bollsporter och har försökt med det tidigare men inte gillar att allt fokus läggs på tävlandet. Finns det inte något korpenlag i närheten av dig? Jag gillar också bollsporter men är inte särskilt förtjust i tävlandet. Provade nyligen att spela innebandy med ett gäng i alla olika åldrar som brukar lattja lite en kväll i veckan. Det blir ungefär en och en halv timmes innebandymatch där allt är på skoj. Sen spelar de i en serie också men de gör allt på skoj. Tufft men kul är det.

Du är duktig på gitarr också ser jag. Det finns inte folk med samma musikintresse i din närhet?

Det finns de som bryr sig, även om det inte verkar så. Gäller bara att hitta dem och det kan vara svårt. Kanske det vore möjligt att flytta och börja om på nytt? En nystart kan göra gott ibland.

Jag uppskattar att du vill vara optimistisk, det är jag också. Det är en av de saker som håller mej vid liv. De kontakter jag verkligen söker efter är typ en partner, någon som kan förstå mej…vilket betyder att jag letar efter nån som har varit med om nåt liknande. Men vem vågar dela med sej utav sina smärtor öppet på "riktigt"?

Jag är så känslig så jag kan känna om människor agerar utöver en känsla av smärta eller liknande.

 svenska kulturen är att vara så "stark" och så "bra" som möjlig, allt annat struntar de flesta i precis som tiggare på gatan som jag relaterar till. Jag vet att detta låter deprimerande men det här är en tro som jag har svårt för att ändra på.