Vad exakt är det du inte orkar med?

Sätt ord på det som tynger dig. Beskriv.🙂

Vill inte vara ensam mer & sitta ensam med all ångest och sorg. Att alltid vara ensam & inte ha någon annan runt sig själv som inte gör annat än att utnyttja till egen fördel..

Hur menar du ? Är du ensam? Eller känner du dig ensam i en relation?

#3 På vilket sätt utnyttjar folk dig?

Yllhilda, vi tänker lika :)

Jag är ensam & de få gånger som mina så kallade vänner hör av sig så vill de ha något. Det handlar oftast om tjänster eller pengar & så fort jag hör av mig om någonting som gäller mig eller något jag kanske kunde behöva hjälp med så stänger de sina dörrar. Nu som exempel så är jag skit ledsen då min mamma varit i en bil olycka & när jag hör av mig för att få stöd så får jag svaret av samtliga att de inte har tid eller att min mamma faktiskt inte är död utan bara skadad 😢

Jag ber inte om mycket av mina vänner, bara att de ska finnas ibland så jag har någon att prata med. Men så länge det inte gynnar dem eller handlar om dem så är jag inte intressant.

Alright, då hänger jag bättre med. Hur är det med din mamma, gick det bra?

Jag vet inte, vi är ovänner för tillfället & läkaren säger inget när jag ringer då min mamma tydligen inte vill att jag ska veta =(

Allt jag fått veta är att hon är skadad & att det ser ut att vara allvarligt.

#6👍

#7 Jag hoppas din mamma mår bättre snart. Sådana händelser kan vara riktigt läskiga, särskilt när det handlar om de man håller kär.

Hur har det varit med vänner under uppväxten? Hur är din självkänsla?

vi finns alltid för dig här inne !

säg till om du vill ha någon att prata med utöver iFokus .
kram Mary.

Byt vänner om du inte tycker att de är riktiga vänner. Det mesta i livet är som det är för att man själv gjort aktiva val som lett till det. Ingenting är gratis, inte ens vänner, det kostar på att skaffa och behålla vänner och vänskapen måste underhållas från båda parter.

Du, det där är  fan stark tobak.  Men du vet i alla fall att hon är tillräckligt  medveten för att kunna svara läkaren med att hon inte vill att du ska något veta. Så hon lever och kan svara på tilltal.

Förstår dock att det är jobbigt för dig, å ena sidan med din mamma å andra sidan med att inte ha stöd från vänner. Det är skit. Så är livet. Man blir riven och får reva efter reva för varje år som går. Men du skall också veta att detta är sådant som gör att din karaktär byggs upp. För när du kommer över och ut på andra sidan har du ömsat skinn, fått en erfarenhet, lärt dig.

Försök att ta det lugnt, även om det kan kännas svårt.

Inga långvarig vänner då jag flyttat ganska mycket & de få vänner jag har haft har kontakten oftast sinat ut i sanden med eller så har de spårat ut likt de jag har nu. Självkänslan är långt under 0 efter mobbning både i skolan & hemma.

Shit boomerang.
1, Självkänsla under 0
2, Mobbing både i skolan och hemma.
3. Vänskap som sinar.

Alltså det där är förbannat dåligt att ta med i ditt CV, *tipsar* ❤️

Å andra sidan…(igen) Livet är aldrig statiskt. Så som du har det nu kommer du inte ha det för evigt, och det är jag beredd att satsa i princip min själ på. Antingen kommer det bli lite sämre till (innan det blir bättre) eller så kommer det bli bättre.
Oavsett spelar det ingen roll. Just nu är du inne i ett rövhål av mörker helt enkelt där det är stentufft att vara du. Men försök att ta det lugnt. Livet är piss, ibland, och jämt, fram och tillbaka. Man har blivit lurad, jag vet ;)

Å tredje sidan, så för att nå toppen måste man ta sats från botten.

Är du ok?…….

Vi alla har en krigar-själ inom oss..

Hur blodigt och öde det än är ute på slagfältet , måste vi alltid ta oss upp från kratern.. och kämpa in i det sista, vi kommer alla komma hem som hjältar om vi bara INTE ger upp.

kram

Nej, är inte ok. Men är fortfarande här..

Alrigt. Men det är faktiskt  ok att inte vara ok också. Hur skall man annars veta när man har det bra?

Har du tagit kontakt med denna läkare? Du måste ju ha rätten till att veta hur din mamma mår ,och tala om det för denna läkare att du själv mår inte alls bra av denna ovisshet.Du måste oxå vara beredd att höra sanningen, om hennes tillstånd,och det är väl bättre än att gå och undra och vara orolig.Vänd dig till människor du kan lita på ,och skaffa dig nya vänner,och du kan oxå ringa PBU,så kan dom slussa dig vidare.

Har du syskon?

Hur gammal är du? du får gärna skriva till mig för vi verkar ha rätt mycket gemensamt, med andra ord vet jag  hur det känns det  du går/gått igenom😛