Annons:
Etiketttips-råd
Läst 2002 ggr
[Aprilbarn]
3/2/14, 11:29 AM

Sista chansen?

Drar det lite kort,
Blev depreimerad när jag gick i 8an, 2006. Fortsatt så ända tills i höstas när jag slutade med alla mina mediciner, då fick jag tillbaka livslusten, jag ville leva för första gången på alla dessa år!

Mina mörka stunder kommer ibland fram fortfarande, och då är dom himla mörka. Allt är nattsvart, inget är roligt, jag vill inte äta något, jag vill bara få dö, önskar att jag dött vid tillfällen där jag kunde dött mm.

Nu träffar jag en kille, vi är på g. Han klarar inte av mina mörka sidor, det tar på honom, han vill att jag ska ta tag i mitt liv. Just nu ligger jag bara hemma.

Har ni några tips? Hur gör man när man inte ens vill upp ur sängen?
Hur tar man tag i sig själv och går ut en liten runda för att få lite luft och sol?

Killen ger mig en sista chans, han vill aldrig mer vakna upp av att jag har skärt mig mm. Jag vill bli bra, behöver bara lite tips. Någon som knuffar på.

Kanske skriver helt i fel sånhär men hittade inget bättre.

Annons:
Kajsami
3/2/14, 12:27 PM
#1

Om det är så illa att du skär dig så tycker jag att du borde försöka söka hjälp hos någon professionell. Någon kurator eller psykolog. Vårdcentralen kan väl vara ett bra första steg. Att ha någon att prata med om dina mörka stunder tror jag skulle kunna göra dig gott. Du kanske har några vänner du kan prata med annars.

Att få sig upp ur sängen när man är så nere att man inget orkar är inte lätt. Det vet jag av egen erfarenhet. Ibland hamnar jag också där, när jag är i svackor. Men ett tips kan ju vara att försöka få i sig ordentligt med mat, för mat gör ju en piggare. Och sen försöka tvinga sig upp åtminstone lite grann. Kanske för att göra något man känner för att göra. När man är i svackor måste man belöna sig själv mycket.

[Aprilbarn]
3/2/14, 12:54 PM
#2

Jag har kontakt med psykolog och sånt, ska träffa han på onsdag och tror jag ska berätta om min ångest jag får ibland då.
Det är därför jag skär mig, när ångesten kommer. Det är antingen skära sig eller stoppa i sig massa imovane, och tyvärr har man ju inte tilllgång till hur mycket såna tabletter man vill.
Väntar på utredning som kan ta 1-2 år här jag bor =/

Jo mat delen är jag jättedålig på. Gillar inte att handla så då finns de aldrig mat hemma.

Ska försöka börja sätta mig ute på balkongen en kvart om dagen iaf dom dagarna jag inte orkar gå en runda, annars ska jag försöka börja gå ut och gå lite.

Tack för dina tips!

Vill inte förlora den killen bara, mest därför jag vill kämpa nu. Men idag är en sån dag där jag inte bryr mig alls. Skulle han säga upp kontakten idag hade de inte rört mig i ryggen. Så kommer bli svårt att hålla humöret uppe idag när jag träffar han.
Ska försöka tvinga fram min glada sida, den älskar han. Han älskar när jag skrattar, ler och att jag är lika soft som han är när jag mår bra.
Men samtidigt kanske det är bra att tvinga sig le och så? Man kan ju typ lura hjärnan då att man faktiskt mår bra.

[T-Johan]
3/2/14, 1:39 PM
#3

Jag instämmer med Kajamin, det är viktigt med professionell hjälp. Och något som är lika viktigt är att du berättar precis som det är. Inte överdriva, inte mörka, bara den nakna sanningen även om det gör ont.

Kajsami
3/2/14, 2:06 PM
#4

Att äta brukar kunna vara svårt när man inte mår bra. Man tappar liksom aptiten och orkar inte heller bry sig. Ett bra tips då kan ju vara att köpa en massa färdiga rätter som det bara är att värma upp i mikron/ugnen, så slipper man hålla på med matlagning som ju lätt kan kännas som ett ok. 

Att försöka behålla en normal dygnsrytm är nog också bra. Jag brukar ofta vända på dygnet helt när jag mår dåligt och är i svackor. Lätt att sova för länge om dagarna för att man inte orkar gå upp, eller att man får svårt att somna för att man mår för dåligt. Så försök att upprätthålla lite enkla rutiner, som att vakna vid en viss tidpunkt och släcka lampan vid en viss tid. Rutiner i sig kan ibland ha en lugnande effekt. 

Bra iallafall att du har kontakt med psykolog. Var ärlig med honom och tala om precis som det är.

Att tvinga sig att le och lura sig själv att man mår bra kan nog ha en positiv effekt för stunden, men sen finns risken att det kommer bakslag efteråt. Att det helt enkelt tagit på krafterna att "spela glad". Så har det varit för mig iallafall. Så det är nog inte bra att spela för mycket.

Kalendula
3/2/14, 2:19 PM
#5

man bestämmer sig för att göra en förändring i sitt liv, även om det kan krävas hjälp utifrån att göra förändringen. Så måste man någonstans bestämma sig för att bestämma sig att nu vill jag inte ha det så här. Nu vill jag ha en förändring i mig själv.

Faller man tillbaka till gamla mönster igen, så har man inte helhjärtat bestämt sig. Det är när förändringen inuti börjar visa sig som man helhjärtat har bestämt sig. Men då gäller det ju också att bestämma sig för att inte falla tillbaka i gamla mönster. Utan välkomna nya positiva mönster. Som man ersätter dom gamla mönstrena med.

Beroende på hur hårt man jobbar med sig själv och hur gamla mönstrena är som man vill förändra, tar det mellan en vecka och två år att komma dit man vill i sina förändringar.

Så egentligen handlar ju allt om att bestämma sig ☀️

Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.

"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"

Kajsami
3/2/14, 3:37 PM
#6

Kalendula, det där att bara bestämma sig för att göra en förändring i sitt liv har aldrig funkat för mig iallafall när jag varit i svackor. Teoretiskt är det ju säkert ett bra tips, men i verkligheten är det inte så lätt. Ett av problemen är att det lätt blir så "stort", att det blir för stort för att orka göra något åt det. Att man liksom får prestationsångest bara vid själva tanken att "Nu skall jag förändra mitt liv". 

Och när man mår väldigt dåligt så är man väldigt känslig och har svårt att klara av alltför stor press på en. Då blir "förändra sitt liv-projektet" för tungt för att orka genomföra, särskilt om man kanske har dålig motivation också, vilket ju är ganska vanligt. Och då riskerar det att få en att må ännu sämre istället, för att man helt enkelt misslyckats med att förändra sitt liv.

Jag har själv fått detta råd när jag mått dåligt, att jag bara måste bestämma mig för att förändra mitt liv. Och det har just haft ovannämnda effekter på mig. Prestationsångest, stress, press och sedan misslyckande och sen må ännu sämre pga detta. Och det är verkligen inte att "bara bestämma sig" som du skriver. När man skriver så implicerar du att det är enkelt - som om psykiska problem går att lösa i en handvändning - och det bäddar verkligen för misslyckanden och ännu sämre mående. 

Psykiska problem är komplicerade saker, de går inte att lösa bara genom att bestämma sig för det. Bättre att ta en sak i taget istället, en dag i taget och långsamt arbeta sig framåt, utan att pressa sig själv för hårt. Och inte skuldbelägga sig för att man ibland faller tillbaka. 

Det som du skriver att "faller man tillbaka så har man inte bestämt sig" är ju bara ett enda stort skuldbeläggande. Skuldbeläggande är det sista man behöver när man mår dåligt.

Annons:
Kalendula
3/2/14, 5:28 PM
#7

Kajsami: Har man bestämt sig helhjärtat, så får man ingen ångest eller känner press. man får ingen prestationsångest. Ingenting av det negativa du beskriver. För har man verkligen bestämt sig, så kommer det också att gå bra att genomföra dom förändringarna man har bestämt sig för… man gör bara det man har bestmt sig för … Å det handlar ite om en 120 grader vänding i sitt liv när man bestämmr sig för en förändring … det kan bara handla om en sån sak att ta sig upp ur sängen, trots svår smärta och värk  i antingen kroppen eller själen, eller både ock … Att man faktiskt utför en handlig mot det man har bestämt sig för ..

Därför allt handlar faktiskt om ett beslut i slutändan- Och det finns ingen annan än jag i mitt liv som kan bestämma för mig, men däremot kan jag be om den hjälpen jag behöver för att komma vidare ..

Man beslutar till och med för att få ångest o bhålla den känslan, i stället för att byta ut den mot en anna positiv känsla … man får bara bestämma sig för vad man ska byta ut sin ångest mot … ☀️

Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.

"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"

Kajsami
3/2/14, 6:36 PM
#8

Kalendula, det verkar som att du har haft ett väldigt enkelt liv där du bara har kunnat bestämma dig för saker och så har allt blivit precis som du bestämt. Men det funkar inte så enkelt för alla. Det är ungefär som att säga "Nu bestämmer jag mig för att bli fri från sjukdom X" och sen blir man helt frisk. Om det har funkat så i ditt liv så kan jag bara gratulera, men det är faktiskt inte så enkelt.

Dina utlåtanden känns faktiskt som ett hån mot dem som har stora problem i livet. Jag har verkligen inte kunnat bestämma saker bara och så har det blivit så. Ångest och depressioner försvinner inte bara för att man bestämmer sig för det. 

Det du säger med andra ord är att ts får skylla sig själv att hon mår dåligt, bara för att hon inte har "bestämt sig tillräckligt". Och när jag mådde jättedåligt i slutet av förra året så var det alltså också mitt eget fel, enligt dig, för att jag inte "bestämde mig tillräckligt". 

Jag som själv har mått väldigt dåligt i perioder tar faktiskt väldigt illa vid mig av dina båda inlägg där du bagatelliserar psykiska problem och skuldbelägger folk. 😡

Geru
3/2/14, 6:48 PM
#9

Kalendula, det stämmer inte det du skriver. Verkligheten fungerar inte så. Du kan helhjärtat vilja ha förändring, men det är inte säkert att du kan nå den bara för att du vill ha den. Hur helhjärtat du än försöker.

Lika lite som att en person med brutet ben kan gå, oavsett hur helhjärtat den vill gå. 

Jag tror aldrig någonsin du har upplevt dom känslor av ångest och liknande som beskrivs här på forumet, och på så vis förstår du inte heller.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

Kalendula
3/2/14, 7:47 PM
#10

Man ska inte lägga ord i munnen på Folk kajsami. JAG trodde folk hade fattat detta vid det här laget. Att den enda man kan utgå är från sig själv. Och att du ens skriver  på det sättet och antar någonting som är käpprätt åt helvete fel. Hade du läst vad jag skrivit om på denna siten, så inser även du att mitt liv inte har varit enkelt alls. 😎

MEN!
JAG HAR VARLT ATT GÖRA DET BÄSTA JAG KAN UTAV DET! Förstår du … 🏆

Och bestämt hur mitt känslomässiga liv ska se ut. FÖR DET ÄR precis det vi talar m nu. Vi talar inte om det fysiska livet. 😉

VI talar inte om sjukdomar, vi talar inte om att håna. FÖR MIG handlar det att berätta OM MIN ERFARENHET och inte andras. För jag kan nämligen inte utgå från någon annan än just mig själv och dom erfarenheterna JAG HAR. 👍

Ingen får skylla sig själv hur man mår när man faktiskt kan göra någonting åt det ❤️

Geru: Samma svar får du av mig, eftersom du antar helt åt helsike fel!!

OCH faktum är att har man ett positvit tänkande ang. sitt brutna ben, så läker det fortare. 😎

Till alla: Jag vill inte att folk antar hur andra har haft det på något sätt i sina liv mer på denna siten. Därför att det finns en väldigt bra uppfinning som kallas för: ATT MAN FRÅGAR och innan man tar för givet. Därför att det är rätt farligt att ta för givet. Det skapr en negativ spiral av falska anklagelser om vad som sagts och inte sagts. Jag har utvecklat mig från den delen av mitt liv Och faktiskt tycker att det är oförskämt att faktiskt ta för givet, därför att mer ofta är det fel antaganden man gör än rätt antaganden. 🌈

Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.

"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"

Geru
3/2/14, 7:53 PM
#11

#10, Kalendula Om vi säger att det inte är brutet då, utan helt borta. Hur kan du då gå normalt, oavsett hur mycket du vill? Du måste ha någon form av hjälp då, te.x. krykor eller protes.

Du tar en väldig massa för givet om alla på sajten. Jag gör inte det, utan jag reagerar på det som du skriver, den bild du presenterar. Du presenterar en bild som säger att man kan överkomma djup depression genom att ställa om sitt liv, och endast genom det. När du skriver så innefattar det en rad begrepp som börjar gälla för dig som person, te.x. att du inte har förståelse för den här typen av mående, för om du hade det hade du inte uttryckt dig så. Så enkelt är det. Det är alltså inga antaganden, utan tolkningar av det du skriver.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

Kalendula
3/2/14, 8:06 PM
#12

geru, vad är det du inte förstår i dessa orden jag skrev? 😉

"OCH faktum är att har man ett positvit tänkande ang. sitt brutna ben, så läker det fortare. "

Att tolka innefattar ofta felaktiga antaganden, och som jag skrev tidigare om en väldigt bra uppfinning: ATT MAN FRÅGAR och innan man tar för givet. 

Förstår du att jag har kommit väldigt långt i min mentala och psykiska utveckling? Lång längre än vad många skulle kunna kalla "normalt".

Där ligger missupfattningen bland mig och andra …  Folk har en uppfattning om man bara kan utvecklas till en viss gräns psykiskt. Men så är det inte, det finns ingen gräns i hur långt man kan utveckla sig mentalt inom det psykiska … ✨

Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.

"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"

Kajsami
3/2/14, 8:17 PM
#13

Kalendula. Om du skriver här att man kan komma över svåra psykiska problem och sjukdomar enbart genom att "bestämma sig för det" så är det ju förstås lätt att tro att du själv kunnat göra så, eftersom du tipsar andra om det. Om du inte kunnat det förstår jag inte varför du ger andra så konstiga råd som inte ens funkar för dig själv. 

Och jag bemöter dig helt utifrån vad du skriver här. Dvs att om man inte har blivit av med sina psykiska problem så har man inte "bestämt sig tillräckligt" och detta tycker jag rent ut är oförskämt att slänga ut åt andra som mår dåligt. Det är skuldbeläggande. 

Det du skriver kan nästan jämföras med olika religiösa sekter som hoppar på rullstolsburna och säger att de sitter i rullstol för att de inte "trott tillräckligt mycket"

Annons:
Kalendula
3/2/14, 8:18 PM
#14

ag har själv varit där, ett offer under mina känslor. Trott att jag inte kan för att det är just så jag har känt då. När jag har varit deprimerad, eller när den ena ångestattaken efter den andra avlöst varande.

Jag var ett stort offer under mina negativa känslor. ..

Vägen ut för mig var att börja läsa om psykologi och hur man mentalt fungerar i sina känslor. Hur man i sina negativa känslor skapar en spiral som snurrar snabbare och snabbare. Och man tror att man inte kan hoppa av för att det snurrar fööör fort.

En annan väg ur var psykologsamtal, psykoterapi samtal. Där jag mest pratade med psykologer och psykoterapeuter om hur det fungerar känslomässigt.

Därför att det som jag har märkt som folk faktiskt glömmer av. Är att det känslomässiga livet är mer viktigt än det fysika livet. Därför att det är genom våra känslor vi lever …

MEN

Man kan hoppa av den negativa känslospiralen!

Man kan stoppa hela det negativa förloppet i spiralen alldeles själv!

Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.

"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"

Kalendula
3/2/14, 8:28 PM
#15

Kan säga att jag tröttnade som värd på denna siten ensamhet för ca 3 år sedan, pga på hopp och att folk tog för givet att jag inte har någon erfarenhet i det jag skrivet. Och nu börjar jag tröttna igen o väjer att inte kommentera mera … Dock läste jag men valde att inte kommentera…

Därför att förstå det jag skriver så måste man ha en insikt, en aha upplevelse … det är inte många som får den upplevelsen kan jag berätta … ❤️

Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.

"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"

Kajsami
3/2/14, 8:58 PM
#16

Det är jättebra för dig, Kalendula, att du uppnått någon form av Nirvana som du nästan uttrycker det som, men du kan inte ta för givet att alla skall uppnå detta bara genom att bestämma sig för det. Och att skuldbelägga folk som mår dåligt genom att säga att de inte "bestämt sig tillräckligt" är fortfarande inte schysst. 

Jag var inte här för tre år sen, men om du körde samma typ av uttalanden då förstår jag om folk klagade. Man tar faktiskt illa vid sig av sånt du skriver i denna tråd. Jag blev väldigt illa berörd.

Kalendula
3/2/14, 9:25 PM
#17

Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.

"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"

[T-Johan]
3/2/14, 9:29 PM
#18

Beroende från individ till individ kan en del av en beteende vara av den karaktären som Kalendula beskriver. Dvs man kan styra det med sin egen vilja. Men när något beteende hamnar i kategorin sjukdom, minskar möjligheterna att man med sitt förnuft ska kunna påverka sin situation. Gör vi det än värre och talar om psykisk ohälsa/sjukdom, ja då närmar vi oss nivå 0, för egen påverkan. Det är just de som är psykisk sjukdom. Man är oförmögen att själv göra något rationellt åt sin situation. Det är ett syntom på mental ohälsa. Om man inte klara av att leva utan att få dygnet vändt, och inte förmår vrida tillbaka det, är det ett syntom på mental ohälsa. Och orsakerna kan vara många, åångest, depression, mm.

Geru
3/2/14, 9:51 PM
#19

#12 Kalendula. Du säger att du inte dömer folk och inte har fördomar, och att man inte förstår dig. Men så skriver du sen "Där ligger missupfattningen bland mig och andra …  Folk har en uppfattning om man bara kan utvecklas till en viss gräns psykiskt. Men så är det inte, det finns ingen gräns i hur långt man kan utveckla sig mentalt inom det psykiska … "

Vad du praktiskt taget säger är ju att jag har sagt någonting om mental utveckling. Vilket jag inte har, inte heller om din mentala utveckling. Men faktumet kvarstår att du har sagt att man kan te.x. övervinna depression genom att bara vilja. Någonting som man inte har när man är deprimerad, vilket är rätt ironiskt, och en aning förolämpade gent emot de som är djupt deprimerade. 

Tolka saker gör man hela tiden. Det kan du inte komma undan från.

Och dessutom skulle jag nog säga att jag ligger snäppet före dig i mental utveckling, men den historien kan vi ta någon annan gång.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

Kalendula
3/2/14, 9:56 PM
#20

Tack geru …

Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.

"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"

Annons:
[T-Johan]
3/2/14, 10:00 PM
#21

men Geru, vi tävlar inte om vem som har kommit/utvecklats mest/bäst. Vi utkämpar ett världskrig var och en av oss. En seger är en personlig seger och är inte jämförbar med någon annan.

Kalendula
3/2/14, 10:11 PM
#22

Fast i mina ögon, spelar det ingen roll om geru ligger före mig … det är ju bra för honom 👍

Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.

"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"

Geru
3/2/14, 10:30 PM
#23

#21 Det var inte jag som drog på med vem som kommit långt i utveckling. Jag är rätt tyst om det normalt sett.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

Kajsami
3/3/14, 12:09 AM
#24

Geru, har du också fått en varning här? Bara nyfiken. 

Kalendula får visst skriva hur som helst, kritiserar man henne delar hon ut varningar och hot om skrivförbud. Okej, jag skall undvika Kalendula helt och hållet här på iFokus. Jag får helt enkelt totalt ignorera henne, det är väl bäst så när man ser hur hon styr här. 

Jag visste inte ens att hon var Medarbetare. Hade jag vetat det och att medarbetarna själva inte styrs av några som helst regler utan kan skriva och bete sig precis hur de vill hade jag ju förstås kört ignore redan från start här i tråden.

Geru
3/3/14, 12:36 AM
#25

#24 Yes, det har jag. Två till och med.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

[T-Johan]
3/3/14, 9:02 AM
#26

"#21 Det var inte jag som drog på med vem som kommit långt i utveckling. Jag är rätt tyst om det normalt sett. "

Näää……jag har lärt känna dig som resonabel och ödmjuk person, Geru. Dessutom uppskattar jag att du är här på ensamhet.

Kajsamin är mycket "rak" och talar om vad hon tycker. Det är väl inte

alltid det fallit i god jord. Men det finns inget ont i det, utan bara ärlighet. Och det är inte "bara".

indra-bus
3/5/14, 11:47 AM
#27

Hej tjejen!

Ja förstår att detta känns svårt. 

Bra mat så försök att äta lite i alla fall, du kan köpa vitamin tabletter så du får i dig alla vitaminer o mineraler.

Motion frisk luft tvinga dig ut o gå tänk liten bit till. De höjer endorfinerna i kroppen (må bra hormon) Sen sover du bättre de är oxå viktigt..

Läs en bok, Här lösa hundar o ensamma hjärtan kan jag rekomendera en lättläst bok som man blir glad av o man rensar tankarna.

Se en film Så som i himmelen. Såg jag i går den blev jag glad utav.

Efter mörker kommer solsken, de lovar jag dig. Även om de inte känns så nu.

Skickar styrke kramar i massor till dig. Glömde, skriv av dig här om du vill. Go tjejen

Jag äter inte mina vänner.  Djur har rättigheter. Djur vill oxå leva.

Annons:
indra-bus
3/5/14, 12:14 PM
#28

Så nu att du äter imovan o mer än ordination?

Detta kan vara en bo i dramat. De är skönt att bara decka ifrån allt. Men man sover onaturligt hårt på dem att man inte drömmer o de kan ge ångest för att de stör drömsömnen. Hjärnan behöver drömma för att bearbeta saker.

Så blir man lätt beroende av dem o behöver högre dos vilket gör att man blir trött bakis o de blir ångest när de går ur kroppen. De blir som en ond cirkel. Hade en kompis som blev de men hon tog sig ur de. Med hjälp av propavan som inte är beroende framkallande. Man kan bli lite bakis på dem i början men ingen ångest. För henne gick bakis känslan över efter ett tag.

De var jobbigt för henne, men nu är hon som en ny människa.

Jag äter inte mina vänner.  Djur har rättigheter. Djur vill oxå leva.

scirocco
3/5/14, 8:23 PM
#29

Efter ha läst hela tråden så måste jag säga kajsami, det går att komma över depression på egen hand med viljestyrka om man verkligen vill.

Känslor är en illusion, du har full kontroll över dina känslor, men oftast känns det inte som man har det. Det finns så många spärrar i hjärnan som man bygger upp under åren som hindrar en från att förstå att du har full kontroll över dina egna känslor.

För mig krävdes det extrema känslor åt andra hållet innan jag fick viljestyrkar att göra nått åt min situation tyvärr, jag blev kär, fattar inte hur, men det hjälpte mig enormt.

Läs självhjälp böcker, meditera, träna och ät bra mat, är verktyg till att kontrollera sina egna känslor.

[T-Johan]
3/6/14, 8:54 AM
#30

"….det går att komma över depression på egen hand med viljestyrka om man verkligen vill."

Depression Scirocco, det finns olika grader av depression.

Den vanligaste formen av depression är den som uppkommer de vi råkar ut för någon traumatisk händelse, typ förlorar arbetet, separation, någon nära avlider, besked om dödlig sjukdom, osv.

Denna typ av depression brukar gå över av sig själv. I folkmun brukar man säga; "tiden läker alla sår".

Denna process av läkande kan man påskynda med mediciner, och/eller böcker med självhjälps metoder. Och sådana böcker finns det massor av.

Från samhällets sida vill man att innevånarna ska läsa dessa böcker. Orsaken är enkel, det kosta samhället mycket pengar om alla gick till en psykiatriker.

-----------------

Den andra ytterligheten av depression är dom den deprimerade personen blir självmordsbenägen. Då måste man helt sonika låsa in honom. Man säger att personen utgör en fara för sig själv.

I detta läger är det absolut förbjudet att säga; "ryck upp dig", "ta dig i kragen", eller göra jämförelser mellan "lätt depression" och "tung depression".

___________

TS skriver om sin depression, sina mörka sidor. Hon skriver vidare:

"Har ni några tips? Hur gör man när man inte ens vill upp ur sängen? Hur tar man tag i sig själv och går ut en liten runda för att få lite luft och sol? 

Vi kan inte ställen en diagnos. Men hon frågar om tips, då tror jag inte att hon är självmordsbenägen. Men man bör nog ta detta på allvar i alla fall.

-------

Lite överkurs; man brukar säga att depressionen har tusen ansikten. Det man menar är att depressioner ser olika ut från individ till  individ. Att ställa en diagnos "depression" kräver en van/erfaren yrkesman, en psykiatriker.

Vi vänder på det. Om någon har fått en diagnos "depression" så är det i stort sätt omöjligt att säga hur depressionen påverkar personen. Vi vet bara en sak säkert; den (depressionen) påverkar personens beteende.

Kalendula
3/9/14, 9:49 PM
#31

Håller med dig scirocco i inlägg 29 .

Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.

"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"

mayolica
3/11/14, 12:52 AM
#32

  Jag tycker det låter respektlöst att säga att det bara är att bestämma sej att göra en förändring, till en person som verkar ha fastnat i en "låsning"  inte orkar ta sej ur sängen. 😓
Personer i fastlåsta tillstånd brukar ofta sakna förmågan att göra det som krävs ,även om förnuftet och viljan att bestämma sej för att göra en förändring finns…  🤔

Kloka ord som att ta tag i sitt liv och jobba med sej själv bestämma sej att vilja och förändra låter ju väldigt sunt och vettigt ,men jag kan tänka mej många som är deprimerade har fått höra sådana "hurtiga" uppmaningar till leda och upplever det som svordomar,😡 blir tomma ord och hånande fraser och inte direkt upplyftande för en som redan känner sej värdelös  .😟

Många kan vara väl medvetna att dom behöver göra en förändring för att må bra, men vet inte hur det ska gå till att utföra förändringen man vill få till? 🥵
 Depressioner kan bero på olika saker, allt behöver nödvändigtvis inte enbart vara "psykiskt" därför är det viktigt att söka professionell sjukvård , ta prover och få det utrett ordentligt vad som kan ligga bakom?👍

~ mayolica ~

Geru
3/11/14, 1:35 AM
#33

#29 I en total depression har du ingen vilja. Det är lite poängen med just en depression. Det går inte heller att skada vilja, i och med att den svarta skiten runt en bryter ner det på tre sekunder.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

Kalendula
3/11/14, 5:24 AM
#34

Låser tråden, då jag är trött på att man blir kallad för respektlös bara för att man har en åsikt i någonting som ju faktiskt fungerar. OM man väljer att få det att fungera …

Det går utmärkt att skapa en ny tråd i ämnet där man respekterar varandra för sina åsikter och är trevliga mot varanda i stället.

Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.

"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"

Annons:
Inlägget är låst för nya kommentarer
Upp till toppen
Annons: