Min spontana tanke var när jag läste det, vad är det som gör att du känner behovet av att prata innan du tänker? Är det så att du blir orolig att du inte får tillfälle att säga det du vill ha sagt som gör att du inte tar tiden att fundera igenom konsekvenser? Det är nog troligen samma sak i trafiken att du vill "fostra" andra då du kanske anser dig köra bil bättre och mina tankar går åt att det handlar om att du vill få bekräftelse på att den du är klassas som bra. Du vill vara nära människor men har svårt att kontrollera din ilska över orätt, vilket leder till att folk troligen drar sig tillbaka och det är dig det drabbar.

Jag är själv impulsiv och känslomänniska och gör alltför ofta saker som inte är helt genomtänkta, men med åren har det blivit bättre och det har ökat i takt med insikt om mig själv. Försök fundera varför du ska ingripa eller tala innan du gör det och hitta ett bra argument till agerandet. Ta de där 2-3 sekunderna och se ringarna på vattnet som bildas så kanske du avstår vissa handlingar/ord som inte blir bra i slutändan. Det är du själv som vill ändra dig, så därför bör du börja just där. Hur vill du vara? Vem vill du vara? För vem vill du vara det? Vems bekräftelse är det du söker i slutändan? Är det din egen och vara nöjd med dig själv är första steget att acceptera dig själv, är det andras så ska du fråga dig varför det är så viktigt för dig att bli accepterad av andra. När du kommer till insikter om dessa frågor har du nog bättre grund att förstå dig själv och ditt agerande. Oavsett, förändring börjar inom dig och utan din egen önskan att ändra på dig så händer inget alls, och samtidigt gör du som du alltid gjort kan inget heller förändras.

Hej!

Det är kanske inte så lätt att råda någon när man inte vet bakomvarande orsaker vilket gör att det kanske kan bli både fel och farligt.

Jag vet att du skrev att du inte vill söka hjälp för att inte bli "insydd på hispan" men att få rätt sorts hjälp innebär inte att man blir det eller stannar kvar en längre tid. Om du får rätt hjälp, av de människor som är utbildade och vet vad de sysslar med tror jag att du kommer att uppleva en enorm lättnad. Vad hjälpen är för din del tror jag är ytterst svårt för någon härinne att säga då vi inte har en klar bild eller kompetens för att hjälpa dig rätt. Att söka hjälp är ett sätt att ta sig ur sitt hål och försöka göra det bättre. Ring din vårdcentral och be dem hänvisa dig rätt.

Utan att egentligen veta tror jag det hade varit det bästa.

I övrigt tror jag att du måste försöka släppa vad andra människor gör för fel. Att lägga tid på att bli irriterad när andra gör fel är att ödsla för mycket energi på dem. De är och förblir energitjuvar. Du måste istället lägga energin på dig själv och ditt liv. Visst finns det ibland orsaker till att stå upp och skrika ut de problemen som finns i landet men ibland måste man först må bra själv.

Har du några rutiner för din dag? Om inte så kanske du ska börja med att försöka fundera på vilka rutiner du skulle kunna ha. Inte så att det blir monotomt men kanske lite mer struktur. Jag har också läst någonstans att träning ska hjälpa men jag vet inte. Eftersom du är arbetslös är det nog viktigt att på något sätt ha en struktur så inte dagarna flyter ihop.

Men, jag tror ändå att det bästa hade varit att prata med någon som vet vad de pratar om så jag tycker ändå du ska prata med din vårdcentral.

Hoppas du mår bättre snart

/B

Jo det är nog klokt att lysna till Betleguise.

"Det är något fel på mig jag vet, men vill inte bli "insydd på livstid på hispan" och vill inte gärna söka hjälp pga detta då jag inte vet vart jag vänder mig och att det inte blir värre än vad det redan är *ler*"

Kan bra instämma med Betleguise. Det är ingen risk att du blir

insydd på "ding-hispan". Det är bara om man utgör en risk för

sig själv, eller behöver stå under en tids "obesrvation" som man

får bo på "avdelning".

Där emot kam du få hjälp med samtal, psykolog, kurator och

psyiatriker. Och dom är "super proffsiga".

Stalltipps kompis ==> gå på Betleguises råd!

Hej på er!

Ja ni skriver goa saker som jag kan ta åt mig och reflektera över!

Det är härligt med människor som bryr sig om mig o andra okända.

Roamer, Betleguise , T-Johan Tack!!

Insydd är jag väl inte direkt rädd för men man är osäker på följderna då man har "en del att tänka på"

(Vill inte gå in på det i detalj, men det är saker jag uppnått o inte vill förlora om jag "åker på en bokstavs kombination")

Ja det är ju svårt att förklara detta för någon som inte känner mig och det med några rader bara.

Vissa saker som jag skriver om är värre än jag uppgett men för att förstå det hela o inte missförstå det är svårt att uttrycka i ord o med internet som hjälp,

Men jag är evigt tacksam för era råd! Dem behövs!

Har svårt för att ta ett nej utan att diskutera en massa och har svårt att (kort) säga nej själv! Är väldigt velig o kan ibland även ändra mig om jag sagt ja eller nej, ja det är inte konsekvent o nej. Sån är jag.

Ja jag är nog som ett barn ibland med min inre ilska (visar inte den ofta) har heller aldrig fått någon bra uppväxt med bra uppfostran som grund.

Nej a skyller inte på någon då jag var en besvärlig unge (Fick jag intalat mig många gånger) så det är nog att jag behöver bli sedd o måste hävda mig i många samanhang.

Nä den uppfostran var minimal!! (Vill säga: obefintlig)

Och när man inte är så social av sig o sen inte vet vem man kan lita på och anförtro sig åt, ja då blir det genast svårt!

Mina föräldrar kan ju hjälpa mig säger vän av ordning? Nä det är omöjligt, dem har ju än värre problem (tycker jag då)

Och dem är inte så man kan prata om livet med dem då dem inte vet hur livet skall levas heller

(Längre o mer komplicerad historia än vad som går att förklara här o nu)

En del kanske tänker; oj vilka enkla problem han har… ja det som är lätt för en del är inte det för mig, kan säkert lära ett o annat till andra om andra saker, ja vi är ju bra på olika saker helt enkelt!

Kan även tillägga att jag är nog inte är helt medveten om "alla" mina problem heller.

Ja dem är svåra att förklara o än svårare att gå till vårdcentralen o säga: du jag är lite knasig o jag behöver hjälp med.

hoppas ni förstår vad jag menar, det är ju svårt att förklara o detta är första gången som jag gör detta jag gör nu(skriver av mig här), har inte vågat tidigare.

Har testat Kbt men det var absolut inget för mig!

Fick ett kort arbete (till årsskiftet) nu och är rädd att jag bränner mina skepp även här och blir utan arbete igen.

Vill ju vara världens snällaste, mot alla!

Vill ju alla gott, om dem vill mig gott vill säga.

Ja livet är inte lätt och leva, o nej!

Så om ni vill…ge mig råd :-))

Vet bara inte när jag kan svara nästa gång, gör det så snart jag kan i alla fall.