Ensamhet

Självdestruktivt beteende

2012-09-29 21:02 #0 av: PiganX

(Varning för känsligt innehåll!) Självskadebeteende är ett självdestruktivt beteende som innebär att man avsiktligt utsätter sin kropp för skada, exempelvis genom att missbruka alkohol/narkotika, svälta sig, hetsäta, prostituera, skära eller bränna sig själv. Det finns många olika anledningar till varför man gör det.

Varför skadar man sig själv? 
Den frågan finns det många olika svar på, och inget svar är mer rätt än något annat eftersom det är individuellt varför man gör det. Vissa skadar sig för att straffa sig själva medan andra gör det för att hantera övermäktiga känslor. Självskadebeteende är väldigt sällan försök till att ta sitt liv, utan handlar snarare om att orka fortsätta leva trots en plågsam situation. Många som skadar sig känner en trygghet i att ersätta den psykiska smärtan med en fysisk.

Hur kan ett självskadebeteende se ut? 
Som jag nämnde tidigare finns det många olika former, och de flesta tänker antagligen på unga tjejer som skär sig när man nämner självdestruktivitet. Men många glömmer bort att alkohol- och narkotikamissbruk också är ett slags självskadebeteende, eftersom man genom att använda dessa droger "flyr" från verkligheten, precis som när man skär/bränner sig. Men det är bara tillfälligt, eftersom ångesten kommer tillbaks igen, och ibland mår man ännu värre då. Ätstörningar är också ett slags självskadebeteende, eftersom man avsiktligt skadar sig själv när man äter för mycket eller svälter sig själv.

Vad gör man som anhörig?
Det är aldrig lätt att se någon man tycker om skada sig själv, vilken form av självdestruktivitet det än handlar om. Om personen i fråga är över 18 år så väljer hen själv ifall hen vill ha hjälp eller inte. Men du som anhörig kan föreslå en kurator eller psykolog, eller kanske själv börja gå till någon liknande, för att få hjälp med att hantera situationen. Något väldigt viktigt att tänka på är att inte döma eller kritisera självskadorna och istället fokusera på den bakomliggande orsak till självdestruktiviteten.

Hur får man hjälp? 
Många som skadar sig känner att de innerst inne vill ha hjälp, men de förmår sig inte att söka hjälpen. Det kan kännas enklare att bara låta det vara, eller så skäms man för det man gör eller hur man känner, vilket gör att man blir rädd för att öppna sig. Men det är viktigt att bryta beteendet så fort man kan, eftersom det blir svårare att sluta ju längre det pågår. Tala med någon du litar på, dina föräldrar, lärare/kollegor eller kontakta våren direkt själv. Du kan kontakta vårdcentralen, ungdomsmottagningen, barn- och ungdomspsykiatrin eller den en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för vuxna.

Vad får man för hjälp? 
Terapi och läkemedel är två behandlingsmetoder som kan hjälpa dig att sluta skada dig själv, ofta kombineras dom för bästa möjliga effekt. Kognitiv beteendeterapi (KBT), dialektisk beteendeterapi (DBT) och mentaliseringsbaserad terapi (MBT) är tre psykoterapeutiska behandlingsmetoder som kan vara framgångsrika vid självskadebeteende.

Hur gör man för att försöka sluta själv?
Det första steget är att göra dig själv metveten om vilka konsekvenser självskadorna har för ditt långsiktiga mående, och din självrespekt. Tänk igenom tillfällen när du velat skada dig men stått emot, och försök hitta motivation där. Får du lust att skada dig så kan du försöka be en närstående om hjälp, och kanske hitta på något att göra tillsammans som får dig att tänka på annat. Försök att göra tvärtemot vad självhatet och skamkänslorna säger, och ta hand om dig själv på ett bra sätt. Minska kraven på dig själv och känn dig lyckad när du lyckas göra något bra, för dig själv eller någon annan.

Många som skadar sig själva försöker fly från något som gnager inom dom, exempelvis något jobbigt som hänt tidigare. Om det är så, så bör man försöka reda ut vad det är, och konfrontera de känslorna som uppstår istället för att fly från dem. Annars kommer man inte klara av att sluta skada sig.

Kom ihåg att du är en värdefull människa som är värd att älskas, vad som än händer!

Anmäl
2012-09-29 21:07 #1 av: T-Johan

+1

Tummen upp, Felicia!

Anmäl
2012-09-29 21:12 #2 av: PiganX

#1 Tack Tommy! Glad

Anmäl
2012-09-29 22:04 #3 av: juliino

Super bra artikel! Har inte funnit en sådan på något av dom andra forumen. Har inte trott att jag passade in här men det kanske jag gör.

Är glad. Har inte gjort mig själv illa på cirka 2veckor. Dock tack vare en medicin.

Det ända jag har problem med är maten. Brukar inte äta på hela dagar oftast men försöker jobba bort det.

Men som sagt jätte bra skrivet! :)

 

Anmäl
2012-09-29 22:12 #4 av: PiganX

#3 Skönt att du gillade artikeln! Glad Nej, jag har faktiskt inte heller sett nån artikel om självskadebeteenden, kanske är så att det behövdes.

Även om sajten heter Ensamhet, så finns det många olika beteenden som orsakas av ensamhet. Och jag är ju här jämt, även om jag inte känner mig ensam lika ofta. Så alla är välkomna här, även om man bara tycker att något känns jobbigt och vill prata av sig. Eller bara finnas här och göra en trivsam stämning på sajten så att andra som känner sig ensamma får lite sällskap.

Vad bra att du får medicin, så att det känns lite enklare att hantera allt. Får du nån annan hjälp? Jag har själv också skadat mig, har skurit mig till och från i två år. Nu har jag inte gjort det på några veckor, men jag går hos bup och ska snart börja behandlas för det, så att jag blir av med det helt. Är så lätt att man bara gör det som känns enklast när allt känns jobbigt..

Du får gärna PMa mig ifall du känner att det blir jobbigt att stå emot! Kram på dig.

Anmäl
2012-09-29 22:22 #5 av: juliino

#4 Jag tror jag har misstolkat vad denna sajt handlar om.  Fast jag passar nog in. Har väldigt svårt att vara med folk och känner mig ofta ensam.

Ja det känns jätte bra. Medicinen är inpulshämnande. Och under dom två veckor jag ätit den har jag inte känt den där fruktansvärda ångesten. Jag går hos en psykolog och hos en läkare. :)
Vad skönt att du ska få hjälp!

Tack så hemskt mycket!

Anmäl
2012-09-29 22:33 #6 av: PiganX

#5 Då är du varmt välkommen hit, ifall du väljer att stanna. Glad Skönt att du får hjälp, och jag ser fram emot att också få det. Men tar ju tusen år innan man ens får komma på andra mötet. Blir så less på systemet.. Men men.

Anmäl
2012-10-02 23:25 #7 av: [Kottschejk]

Ja det är lite synd att mycket i samhället stoppas upp pga byråkrati och långa köer. Vi får väl tro man jobbar på det och gör sitt bästa:)

Tänker man på självskadebeteende så funderar kanske dom flesta på unga tjejer, man kommer & tänka på andra former som också ligger nära till hands som då har mer med ideal/utseende och relationen till mat och vikt. Men går man något steg längre så är det ju inte så speciellt mycket som skiljer mellan könen, i grunden är det ju mänskliga faktorer där inne som styr oss varför vi känner som vi gör.

Samtidigt är det också viktigt att se till allting som ett beteende växt fram ifrån. Det är ju så vanligt att man kan märka en förändring som skett hos en anhörig eller en kompis, någon man känner. I många av dessa fall så kan det vara enkelt att man i den situationen bara ser till konsekvensen och slutresultatet. Vad som lett fram till att personen ifråga går omkring och mår dåligt behöver ju inte enbart bero på personen själv. På så sätt hamnar fokuseringen lite felaktigt, och många gånger då för de ibland kan va väldigt jobbigt att själv komma till insikt att jag eller andra delar runt denna människa kan ha ett ansvar med i bilden till varför det blivit som de blivit. Något som kan vara svårt att kännas vid och även erkänna inför sig själv. Ingen vill ju göra fel. Vi gör ju alltid rätt.

Då är det lättare att se en individ som sjuklig än man erkänner ett eget misstag eller man ser till andra faktorer runt omkring. Just den biten är nog en av dem jobbigaste momenten för personer som hamnar utanför eller drabbas på diverse olika sätt i sitt vardagliga liv.

Sedan när man tänker på självskadebeteende som sådant, så finns ju droger och missbruk som ett jämförbart beteende. Visserligen ett beroende men ändå många gånger ett sätt där man slår mot sig själv och sin egen person. Känna samvetskval och skuldsätta sig själv för olika saker är ju också oerhört mänskligt.

Vad man än lider av så är det ju ett så onödigt lidande där man finner en trygghet och en inre frid av att göra sig själv illa på olika sätt.

Intressant artikel & trevlig tråd !

Tack Felicia Glad

Lycka till i ert arbete

/Totte

Anmäl
2012-10-03 12:38 #8 av: PiganX

Jo, ang det där med anhöriga.. Jag har fått många reaktioner där folk i min omgivning liksom "men herregud, du har skurit dig!" och endast fokuserat på den delen, istället för varför jag gjort det, eller varför jag mår dåligt.

Så det är ju lite synd, att de flesta inte tänker på det förrän senare. Är rätt vanligt med den slags reaktionen, oftast från de som inte själv varit självdestruktiva.

Anmäl
2012-10-03 22:32 #9 av: [madelaine]

Bra Felicia, en välskriven och viktig artikel!


Anmäl
2012-10-03 23:00 #10 av: PiganX

Tack Madde! Glad

Anmäl
2012-10-07 23:42 #11 av: Tetran

Men om man verkligen inte tycker att man är värd att älskas, att det sitter lika djupt som ryggmärgen.. När man sedan barnsben anser att man är äcklig, ful osv osv o inte duger till nånting egentligen? Vad finns det egentligen för hjälp??

 

Anmäl
2012-10-08 10:04 #12 av: PiganX

#11 Då sitter problemet självkänslan, och då är det där man ska börja jobba. Jag är inte så insatt i vad man använder för metoder för att stärka självkänslan, men jag är säker på att det finns hjälp att få om man ser sig om och försöker hitta den. Jag kan ju säga att jag känner igen den där känslan du beskriver, och vet att det inte är särskilt lätt att bli av med dom tankarna. Du får gärna PMa mig ifall du vill prata om det.

Kram!

Anmäl
2012-10-08 17:31 #13 av: T-Johan

#11och12

Det är mycket en fråga om att få
uppmuntran och ett positivt bemötande.

Alla människor gör bra och dåliga saker.
När man gjort något dåligt upptäcker
man det oftast själv. Och man inser
att detta ska jag inte göra om.

Men om andra bara påpekar hur fel jag
har. Och hur fel jag gör, bryt själv-
känslan ner sakta men säkert.

Omvänt, beröm, uppskattande
kommentarer får en person att
växa.
Det är inte frågan om stora saker
utan små vardagliga saker.
Det är bara så att de människor man
har omkring sig dagligen ska säga;
"......men vilken god mat du lagar...."
"...vad jag blir glad av att du...."
"....vad fint att du....."
och inte ta någon eller något för givet.

En dödssynd i detta sammanhanget
är att andra jämför en med andra
personer som dom tycker är i samma
situation, men givet vis gör allt bättre.

Att ha en positiv miljö är värt guld.

Anmäl
2012-10-11 14:15 #14 av: Tetran

#12 o 13

Det handlar mycket riktigt om självkänslan.. Den finns lixom inte.. Tänk om man (jag) nån gång åtminstone kunde få höra nån av de ovanstående... Själv är jag noga med att alltid passa på att tala om för andra att jag tycker det va bra jort etc. eftersom att man alltid är så snar med att tala om vad folk gör för fel...

Anmäl
2012-10-11 17:27 #15 av: PiganX

#14 Du har inte funderat på att berätta för nån i din omgivning att du inte känner dig så uppskattad? Låter inte alls kul att du ska behöva känna så..

Anmäl
2012-10-24 11:54 #16 av: Perly

Superbra artikel som många människor skulle behöva ta del av. Glad

Alltid Oavsett

Anmäl
2012-10-24 13:11 #17 av: PiganX

#16 Tack Perly! Glad

Anmäl
2013-08-20 16:43 #18 av: fatcat

Var tsm med en tjej som led av borderline. Det var verkligen tufft.. Ett sjukligt självskadebeteende. Försökte få henne sluta göra sig själv illa.

"If anything can go wrong, it will." - Murphys Law

Medarbetare på brott ifokus

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.